Parlamentsvalet i Grekland gick överraskande bra för premiärminister Kyriakos Mitsotakis regeringsparti Ny Demokrati, som överträffade opinionsundersökningarna och fick 40,79 procent. Det räckte inte till egen majoritet, men ND var nära med 146 av 300 platser.
Sedan 1990 hade Grekland ett valsystem med en treprocentsspärr, där största parti fick 50 bonusmandat, vilket ofta räckte till egen majoritet även om partiet var långt ifrån en majoritet bland väljarna. En bit över 35 procent brukade räcka. I valet 2015 fick vänsterradikala Syriza 35,5 procent och 146 mandat, vilket således inte riktigt räckte till egen majoritet.
När Syriza styrde ändrades valsystemet. De 50 bonusmandaten togs bort, medan treprocentsspärren behölls. Men när valsystem ändras i Grekland införs de inte förrän efter nästa val, om de inte har röstats igenom med en massiv majoritet.
Därför genomfördes valet 2019 med valsystemet med de 50 bonusmandaten. Ny Demokratis 39,8 procent gav därför, med bonusmandaten, 158 mandat, vilket räckte till egen majoritet. Därefter ändrades valsystemet igen, ND vill att största parti ska gynnas. Bonusmandaten återinfördes, men med en enligt Wikipedia något annat konstruktion. Största partiet, om det får mer än 25 procent får 20 extra mandat, men övriga 30 bonusmandat fördelas fortsatt till det största partiet upp till 40 procent. Så får största partiet under 40 procent blir det inte fullt ut 50 bonusmandat. Får inget parti över 25 proent blir det inga bonusmandat alls.
Eftersom valsystemet ändras efter val genomfördes valet 2023 dock enligt Syrizas proportionella system. Ny Demokratis 40,8 procent räckte därför inte till egen majoritet. Grekland har dock ganska små valkretsar och 16 procent röstade på partier som inte klarade spärrgränsen. Det gör att även utan bonusmandat gynnades större partier, vilket förklarar att Ny Demokrati var nära egen majoritet även utan bonusmandaten.
Vid nästa val gäller dock det valsystem Ny demokrati införde förra mandatperioden. Så Ny Demokrati är föga intresserat av att regera på sin “nästan majoritet” och kompromissa med andra partier. Istället blev det ND nyval i juni, då med det nya valsystemet (tredje på tre val!)
Det blev som ND hoppades. Trots att röstandelen minskade marginellt från 40,79 till 40,55 procent ledde det nya valsystemet till 12 nya mandat och egen majoritet med 158 av 300 mandat. Vänsterpartierna gick tillbaka och partier höger om Ny Demokrati vann fler mandat.
Grekland är inte världsmästare på att se till att lagar följs. Det är röstplikt, men valskolkare får inget straff och valdeltagandet var såpass lågt som 61 procent i första valet och 53 procent i det andra.
Det är inte förtroendeingivande att ändra valsystemet så ofta och visar på en brist på respekt mellan partierna. Nu innebär valsystemet åter att största parti kraftigt gynnas.
Pragmatiskt går det kanske att säga att det är bra att ND gynnas, då EU under eurokrisen drev fram ett grekiskt stålbad. Syrizas valseger innebar inga möjligheter att ändra villkoren.
Nu har EU släppt den formella övervakningen, ekonomin utvecklas bra och centerhögerpartiet ND för av övertygelse mer av en politik som EU gillar. Så det är praktiskt att valsystemet ger det parti som har bäst möjligehter att följa reglerna i eurozonen majoritet i parlamentet även när det saknar majoritet bland väljarna. Men visst går det att sätta principiella demokratiska frågetecken, och frågan kan förstås ställas om vad som skulle hända om ett mer extremt parti skulle gynnas av valsystemet.
