Donald Trump återkommer som president i USA. Foto: Creative commions licens
Det tar tid att räkna röster i USA, ännu en vecka efter valdagen 5 november var det en hel del röster som inte var räknade, främst i västra delstater som Kalifornien. Det stod dock då klart enligt Real Clear politics att Republikanerna skulle få minst 219 av de 435 platserna i Representanthuset, vilket innebär ett de får majoritet. Det stod tidigare klart att Republikanerna får majoritet i senaten med 53-47 och att Donald Trump (Rep) återkommer som president.
Den här gången var Trumps seger klar, han vann alla marginalstater (swingstates) och fick flest röster i hela landet. 2016 blev Trump president trots att Hillary Clinton fick 2,8 miljoner röster mer. Joe Biden fick 2020 7 miljoner fler röster än Donald Trump. Den här gången får Trump runt 3 miljoner fler röster än Demokraternas Kamala Harris, som dock har knappat in när fler röster har räknats. Långt ifrån någon förkrossande seger, men ändå bara andra gången det här seklet Republikanen har fått flest röster i hela landet. Andra gången var George W Bush 2004.
2000 och 2016 vann Republikanerna genom att få majoritet i elektorskollegiets 538 röster genom att vinna fler delstater trots att de hade färre röster i hela landet. Delstater får elektorer genom att lägga ihop antalet ledamöter i representanthuset och senaten (två för alla 50 delstater). Därutöver tillkommer huvudstaden Washington DC, som inte är en delstat men har tre elektorsröster.
Den mediala uppmärksamheten inför USA-valet var extremt hög i Sverige. ändå kom Republikanernas framgångar som en överraskning. Opinionsmätningar underskattade åter stödet för Donald Trump. 2022 i mellanårsvalen, då det inte är presidentvalen överskattade däremot mätningarna Republikanernas stöd. Det kan vara så att konventionell visdom om att högt valdeltagande gynnar vänsterpartier inte längre stämmer. När fler politiskt fattiga, lågutbildade och låginkomsttagare stöder högerpopulister som Donald trump eller SD kan högre valdetagande, som det är i presidentval jämfört med mellanårsval eller fyllnadsval, gynna populisthögern.
Demokraterna har levt i tron att den demografiska framtid tillhörde dem. Förändrad demografi genom invandring skulle leda til latt den “vita” majoriteten försvinner om något eller några årtionden. Demokraterna skulle få en evig majoritet genom stöd att välutbildade vita till vänster och minoritetsgrupper.
Men i det här valet röstade fler väljare ur minoritetsgrupperna på Trump. Det gällde särskilt personer med latinamerikansk bakgrund (latinos). Det är inte konstigt, något liknande har skett med andra invandrargrupper som de från Italien och Irland. De röstade tidigare vänster, men har i takt med stigande välstånd och bättre integration spritt rösterna.
Nu händer samma sak med latinos och väljare med asiatisk bakgrund, och i någon men mindre mån bland svarta väljare. Så Demokraternas dröm om en hudfärgsbaserad framtida majoritet krrossades, och det var på sikt bra för USA. Partierna behöver gå mer efter väljare, inte efter vilken grupp de tillhör.
Könsskillnaden fick stor uppmärksamhet, fler kvinnor röstar demokratiskt och fler män republikanskt. Den består, men kvinnorna slöt inte upp bakom Harris i den utsräckning Demokraterna hoppades. Väljarkåren har kastats om, de med högre utbildning och högre utbildning röstar vänster, de med lägre inkomster och utbildning röstar höger.
Demokraterna har tappat sitt tidigare stöd i den vita arbetarklassen, nu sviktar den bland arbetare med annan hudfärg. Syns tydligt i Minnesota, där Demokraterna efter en sammanslagning heter DFL (democratic farmer labor). Den nordiska anknytningen syntes, jämförelsevis starka fackföreningar och kontakter mellan DFL och svenska socialdemokrater. Nu har DFL tappat mycket stöd utanför storstäderna, vilket syns i presidentvalet. I senatsvalet behöll dock DFL mer av stöd utanför storstäderna, så det kan finnas hopp att återvinna en del av det tidigare stödet. Dilemmat påminner om svenska socialdemokraters.
En del delstater har många folkomröstningar, som ett sätt att gå vid sidan av de dominerande partierna. Också här fanns en tendens till mer konservativa resultat, också i vänsterlutande Kalifornien. Men i flera delstater röstades skydd för aborträtten in i delstatsförfattningen. Även i valen till delstatsförsamlingar gick det bra för Republikanerna.
Få utvecklade demokratier har ett så tydligt tvåpartisystem som USA. I andra länder med enpersonsvalkretsar, som Storbritannien och Kanada, finns fler partier som är representrade i parlamentet. men i USA är det mycket svårt för andra partier, trots att många väljare är missnöjda med de stora partiernas kandidater. Preferensröstning (RCV)är ett sätt att ge utrymme för mindre partier att slå sig fram och gynnamer mitteninrktade kandidater. Det finns i Alaska och Maine och i en del lokalval, och benjkämpas av främst Republikanerna. Den här gången röstades förslag om RCV ned i flera delstater, och kan avskaffas i Alaska, men gick igenom i Washington DC. Fler delstater kunde också likt Georgia och Louisiana låta det bli en andra omgång om ingen kandidat får mer i 50 pprocent i första omgången.
Det vore bättre att avskaffa elektorskollegiet och låta folkviljan slå igenom direkt, men det är lättare sagt än gjort att ändra i författningeni USA. Så hur presidenten väljs lär inte ändras i brådrasket, såvida inte delstaterna frivilligt kommer överens om att alltid rösta på den som fick flest röster. En sådan överenskommelse är på gång, med frågan är hur hur hållbar den kan bli och hur många delstater som ansluter sig. Hittills har, föga förvånande, deldstater som brukar rösta på demokrater a anslutit sig.
Varför tar det sådan tid att räkna röster i främst delstaterna längst västerut som Kalifornien och Arizona? Det beror på att de i mycket tillämpar brevröstning, där väljarna fyller i valsedeln hemma och lägger den på brevlådan, i särskilda lådor eller lämnar den på vallokalen. I många andra delstater är det också lätt att få rösta per brev, inga särskilda skäl krävs. Det ses som ett sätt att öka valdeltagandet, och kombineras i flera delstater med förhandsröstning i vallokal. Storbritannien och Tyskland har också brevröstning som alternativ till att rösta på valdagen.
Det finns ett skäl för brevröstning i USA som saknas i Sverige. Det är många val på en gång och också ofta val. Det kan vara lättare att hemma fylla i och tänka efter när det är många val som ska avgöras på en gång.
Men den svenska modellen med lättåtkomlig förhandsröstning i vallokal är ändå att föredra. Den förenklar rösträkning, men framförallt skyddar den valhemligheten. Brevröstning ökar utrymmet för påtryckningar inom familjen, av vänner eller från organisationer som samfund eller fackförbund. Skådespelaren Julia Roberts hade ett reklaminslag för Kamala Harris där hon påminde om att kvinnor kan rösta annorlunda än sina påstridiga män i valbåset utan att någon vet. Den möjligheten finns inte om röstandet sker med brev som ofta fylls i på köksbordet.
Valdeltagandet blev något lägre än förra gångens för USA rekordhöga 65,8 procent av röstberättigade väljare. (här ingår inte en del brottslingar som berövats rösträtten). siffror för delstater är inte officiella, men Minnesota, med en stark tradition av samhällsansvar, brukar vara bäst i klassen, den här gången med ett uppskattat valdeltagande på 74,7 procent.
