Bulgariens nyvalde premiärminister Rumen Radev. Foto från Wikipedia
Det hade bara gått en vecka sedan den Rysslandsvänlige Viktor Orban i Ungern röstades bort efter 16 år vid makten. Då vann Bulgariens tidigare president Rumen Raben med det nybildade partiet Progressiva Bulgarien (PB) egen majoritet i parlamentsvalet. Han har beskrivits som Rysslandsvänlig men drev främst valrörelse på kamp mot korruption och och “oligarkvälde”.
Bulgarien har under flera år haft problem att bilda fungerande regeringar. Väljarna har varit lättrörliga. Parti efter parti har vunnit stora framgångar på att driva kampanj mot mygel och korruption, för att sedan tappa mycket av väljarstödet. Sedan 2021 har det varit inte mindre än åtta val. De har tidigare ägt rum oktober 2024,juni 2024,april 2023, oktober 2022, november 2021, juli 2021 och april 2021! Maktpartiet och konservativa GERB under ledning av veteranen Boyko Borisov har fram till senaste valet klarat sig hyfsat med runt en fjärdedel av rösterna. Men i årets val halverades partiet.
Förenade vänstern (BSP) lett av det tidigare kommunistpartiet ombildat till Socialistpartiet var tidigare ett stort parti. Men det har förlorat stöd när nya partier har dykt upp. Nu föll det ur parlamentet, då väljarna verkar ha sökt sig till det nya PB. Radev nominerades en gång som president av BSP, så där finns kopplingar sedan förut.
PB betecknas som ett nationalistiskt vänsterparti med krav på stöd till mindre bemedlade, kamp mot korruption, försonligt mot Ryssland, milt EU-skeptiskt ( Radev försökte bromsa eurons införande) och hårt mot Nordmakedonien som har en bulgarisk minoritet. Det är skeptiskt till grön omställning. Enligt Wikipedia är det närmaste partiet SMER i Slovakien lett av premiärminister Robert Fico.
Radev kommer därför nog att tillhöra de inom EU som vill ha en mer försonlig politik mot Ryssland (Bulgarien har historiskt stått nära Ryssland). Men det ekonomiska beroendet av EU är för stort. Radev kommer knappast att bli någon ny Orban, utan då snarare en ny Fico, som inte tar öppen strid men tillhör de nationalistiska populisterna inom EU.
Radev har under sin långa tid som president tagit strid med parlamentet och särskilt med Borisov. Ett återkommande tema har varit kritik av korruption och korrumperade politiker. Med en egen majoritet kan nu Radev agera, men det återstår att se hur väl han lyckas minska korruption och mygel.
Som tidigare president är Radev ingen duvunge och det är gott om exempel på makthavare som har vunnit kampanj mot korruption och den djupa staten för att sedan istället förvärra problemen och försöka befästa sin maktställning. Exempel på sådana är Viktor Orban, som vann 2010 efter skandaler i den dåvarande regeringen, Donald Trump och Belarus diktator Lukashenko.
Majoriteten av mandat motsvarade inte en majoritet av väljarna, även om 43,9 procent är ett mycket bra valresultat. Bulgarien har en fyraprocentspärr och inga utjämningsmandat. Det är till fördel för stora partier som den här gången förstärktes av att 19,3 procent röstade på partier som inte klarade spärrgränsen. Därmed gav 43.9 procent av rösterna 54,2 procent av mandaten för PB. (130 av 240 mandat).
Förhoppningsvis försöker inte Radev utnyttja den egna mandatmajoriteten till att genomdriva åtgärder som stärker den egna makten i stället för att ta krafttag mot mygel och korruption. Men osvuret är bäst.
