
Socialdemokraterna vann valet i Litauen
Sista helgen i oktober var det gott om val. Andra valomgången parlamentbsvalet i Litauen, parlamentsval i Georgien, Bulgarien och Japan. Valsystem var olika, men alla har inslag av proportionalitet.
I Georgien var det anklagelser från oppositionen om valfusk, vilket fick visst stöd av valobservatörer. Min valblogg handlar främst om val och valsystem i renodlat demokratiska länder, och dit kan inte Georgien räknas. Det är dock inte på grund av valsystemet som maktpartiet Georgiska drömmen fick egen majoritet. Det är en enda valkrets för de 150 mandaten med en spärrgräns på fem procent. Så länge inte många röster går till partier som inte klarar spärren blir utslaget strikt proportionellt.
Valet i Litauen var en framgång för Socialdemokraterna (LSDP), medan de regerande Kristdemokratiska Fosterlandspartiet gick tillbaka. Inget parti fick egen majoritet, men Socialdemokraterna kan styra med några mindre center/vänsterpartier. Jämförelsevis små motsättningar, högerpopulister på runt 15 procent, de stora partierna är överens om stödet till Ukraina och den tuffa linjen mot Ryssland.
Valsystemet ger fördelar till större partier. Det är en blandning av 71 enpersonsvalkretsar med två omgångar där det krävs en majoritet för att bli vald. Om ingen blir vald i första omgången går de två med flest röster vidare till andra omgången. 70 mandat som fördelas proportionellt med en spärrgräns på fem procent och utrymme för kryssande av kandidater på partilistan. Hela 22,27 procent röstade på partier som inte klarade femprocentsspärren.
Valsystemet kan ge ett stort parti kraftig överrepresntation och påminner om det ungerska, där Viktor Orban utnyttjade valsystemet för att genom egen majoritet befästa makten. Några sådana tendenser finns dock inte i Litauen, men valsystemet borde ändras så att de proprtionella mandaten blir utjämningsmandat.
Valdeltagandet var 52 procent i första valomgången.Opinionsmätningarna överskattade LSDPs styrka. Valresultatet var jämnt mellan LSDP och Fosterlandspartiet 19,7 mot 18,35 procent i den proportionella delen. I den första omgången i enpersonsvalkretsarna fick Fosterlandspartiet något fler röster, 19,3 mot 18,8 procent. I den andra valomgången fick de LSDP-kandidater som gått vidare starkare stöd, vilket sammantaget gav LSDP 52 av de 141 mandaten. Det är en tydlig överrepresentation, 37 proent av mandaten mot knappt 20 procent av rösterna. I några fall gav dock valsystemet representation till små partier som lyckades vinna enstaka valkretsar, särskilt en polskt minoritetsparti som (polsktalande bor koncentrerat) vann tre valkretsar trots bara 3,9 procent i hela landet.
Buklgarien har svårt att bilda stabila regeringar. Det här vara andra valet under 2024, det första ägde rum i juni. Maktpartiet, konservativa Gerb, får kritik för korruption. Antikorruptionspartier vill inte samarbeta med Gerb, men kan ha svårt att hålla sams och ha en tydlig profil i andra frågor. Det gör det svårt att bilda regeringar, valutslaget gav ingen klarhet den här gången heller. Valdeltagandet var lågt, 39 procent. Även om det var en liten ökning är det tydligt att väljarna kan tröttna på val på val utan att regerijngsfrågan kan lösas.
Bulgarien har ett proportionellt valsystem med en fyraprocentsspärr, men saknar utjämningsmandat. Det ger en viss överrepresentation för större partier, ungefär som Sverige före enkammarriksdagen. Gerb fick 26,4 procent av rösterna och 69 av 240 mandat. Det motsvarar 28,4 procent av mandaten. Knappt tio ptocent röstade på partier som inte klarade spärren.
Japan har ända sedan andra världskrigets slut dominerats av LDP, liberaldemokratiska partiet. Men den här gången gick partiet bakåt, och regeringsfrågan kan bli oklar. En pengaskandal anses vara huvudorsaken till tillbakagången, och den nyvalde partiledarens Ishibas beslut att utlysa nyval var inget genidrag.
De 465 platserna i representanthuset, utses 289 i enpersonsvalkrestar och 176 utses proprtionellt, men utan utjämningsmandat. Det gynnar större partier. Valdeltagandet var 54 procent.
LDP och coalitionspartnern Komeito förlorade den egna majoriteten, LDP fick 191 mandat av 465. det är 41procent, medan röstandelen bara var 26,7 procent. LDPs långa dominans, även om partiet inte alltid regerat, beror till stor del på att valsystemet gynnar större partier. Samma invändning som mot valsystemet i Litauen gäller, men även här har demokratin inte hotats av LDPs maktställning.