Konservativa partiet med PIS med auktoritära drag fick egen majoritet i polska parlamentets andra kammare. Men i senaten fick den samlade oppositionen 51 mandat mot 49 från PIS. Valdeltagandet ökade till drygt 60 procent.
Men en majoriet av väljarna röstade inte på PiS. Partiet fick 43,59 procent av rösterna, men 51 procent av mandaten.
Största oppositionsgruppen liberalkonservativa KO fick 27,4 procent av rösterna och 29 procent av mandaten. Förenade vänstern fick 12,56 procent av rösterna, men 11 procent av mandaten. PSL (landsbygdsinriktat center-höger) 8,56 procent av rösterna och 6 procent av mandaten. Högernationalistiska Konfederation fick 6,81 procent av rösterna och 2 procent av mandaten.
Utslaget är dock mer proportionellt än förra valet. Då fick PiS 37,6 procent, bara drygt en tredjedel, av rösterna men ändå egen majoritet i mandat.
Valsystemet förklarar utfallet. Polen har inga utjämningsmandat och flera valkretsar, vilket gynnar större partier. Det finns en småpartispärr på 5 procent och en spärr på 8 procent om partierna bildar valallianser.
I förra valet hamnade två partier just under femprocentspärren och en valailians till vänster just under åttaprocentspärren. Det innebar att över 16 procen av rösterna inte påverkade mandatfördelningen, vilket gjorde att 37,6 procent räckte till egen majoritet.
Den här gången hade flera olika grupperingar gemensamma listor, vilket gjorde att de räknades som partier. Då räcker det med 5 procent av rösterna. Så i det här valet var bara någon dryg procent av rösterna ”bortkastade”. Men avsaknaden av utjämningsmandat gjorde ändå att PiS fick majoritet av mandaten utan att ha en majoritet av rösterna.
Senaten har enpersonvalkretsar, vilket än mer brukar gynna större partier. Men här gick alla oppositionspartier samman om en gemensam kandidat i de flesta valkretsarna. Det gjorde att PiS förlorade majoriteten i senaten, vilket kan bli en välbehövlig broms på regeringen. Men visar också hur polariserat Polen är, när så olika partier kan enas om att försäka stoppa maktpartiet PiS.
Det är inte ovanligt att partier på runt eller knappt under 40 procent får egen majoritet i valsystem med enpersonsvalkretsar utan utjämningsmandat. Men det blir oroande på allvar om partierna med majoritet inte fullt ut, som i Polen, verkar respektera behovet av opposition och oberoende granskning.
Det talar för proportionella valsystem, som sedan kan utformas på olika sätt. Polen stärker argumenten för att, när det finns en småpartispärr, låta väljarna rangordna partierna. Om förstahandsvalet inte klarar spärren kan rösten räknas för andrahandsvalet om det partiet kommer över spärrgränsen. Det hade inte påverkat det senaste valet särskilt mycket, men haft stor betydelse i valet innan, då 37,8 procent av rösterna räckte till egen majoritet.
