New Yorks nyvalde borgmästare har anledning att jubla. Foto: Heute.at
Mellanårsval hållas i USA mitt mellan presidentvalsåren. Då är det mängder av val. Hela representanthuset (orimligt kort mandatperiod med två år) en tredjedel av senaten (33-34 av 100 platser) och många val i delstater.
Två delstater, New Jersey och Virginia, har dock lagt val året efter presidentvalet. Så i år valdes guvernörer och delstatsrepresentanter i de två delstaterna. Många städer och andra enheter passar också på att ha val när det varken är presidentval eller mellanårsval. I år fick borgmästarvalet i New York stor uppmärksamhet, men det valdes borgmästare och motsvarigheten (ungefär) till kommunfullmäktige på många håll.
Genom att det inte är några federala och få delstatsval ökar uppmärksamheten på de som äger rum. Särskilt i dagens politiska klimat där president Trumps hårdföra politik splittrar nationen.
Valresultaten var entydiga. Demokraterna vann och Republikanerna förlorade. De vann guvernörsvalen och ökade sin majoritet i delstatsförsamlingen i både Virginia och New Jersey. Zohran Mamdani, som kallar sig demokratisk socialist och har ställt ut många kostnadskrävande reformer, vann klart borgmästarvalet i New York mot både Donald Trump och etablissemanget i Demokraterna.
I Kalifornien röstade en klar majoritet i en folkomröstning för att delstaten skulle göra om valkretsarna till demokraternas fördel efter att Texas hade gjort om till Republikanernas fördel.
Det är vanligt att partiet som innehar presidentposten tappar i val under mandatperioden. President Trump förklarade förlusterna med att han själv inte fanns på valsedeln. Valdeltagandet är lägre när det inte är presidentval.
I takt med att Republikanerna (likt andra högerpartier ) har fått fler väljare med lägre utbildning, inkomst och misstro, medan vänsterpartier får fler bättre bemedlade och mer utbildade väljare kan den traditionella åsikten att lågt valdeltagande gynnar högern inte längre stämma.
Trots de här reservationerna har Republikanerna anledning att vara bekymrade. Visst var valdeltagandet lägre än i presidentval, men det var ovanligt högt i såväl New Jersey, Virginia som New York. (Liksom i Minneapolis borgmästarval, Minnesota brukar ha högt valdeltagande). Enligt vallokalsundersökningar har Republikanerna tappat stöd i den viktiga väljargruppen med spansktalande rötter (latinos).
Polariseringen i USA kunde minska om fler använde preferensröstning, där väljarna får rangordna kandidaterna. Då behövde väljarna inte välja mellan att ”kasta bort sin röst” eller rösta på den minst dåliga kandidaten.
Om ingen kandidat får hälften av rösterna fördelas andrahandspreferenserna för kandidaterna med minst röster i stigande ordning till någon kommer upp i 50 procent.
Det skulle också gynna mer mitteninriktade kandidater. Särskilt Republikanerna, bekämpar valsystemet. Men det är knappast en slump att de två delstater som tillämpar preferensröstning i federala och delstatliga val, Maine och Alaska har de två republikanska senatorer som oftast har vågat gå emot president Trump.
Preferensröstning används mest i lokala val, där kandidaterna inte har partibeteckning. I Minnesota tillämpades det i Minneapolis, St Paul, Bloomington och Lewis park. I Minneapolis tvillingstad St Paul vann Kaohly Her borgmästarposten trots att hon inte fick flest röster i första omgången men gick om när preferensrösterna fördelades. Det kan noteras att hon kommer att behöva samarbeta med ett fullmäktige som bara består av kvinnor.
Ska Donald Trump stoppas behöver det främst ske i USA. Vi i omvärlden har begränsade möjligheter att stå emot världens mäktigaste ”mobbare”. Det här valet tyder på att många amerikaner är beredda att rösta för att visa sitt missnöje med president Trump och med hans politik. USA är ett stort land, så det är inte konstigt att kandidater har olika profil beroende på var de ställer upp. I nationella val, särskilt presidentval, behövs dock mer av en samlad linje. Där är inte demokraterna i dag.
