Allmän Posts

Många röster utan påverkan i Litauens hybridsystem

Parlamentshuset i Vilnius Litauen Wikipedia

Parlamentsvalet i Litauen blev en stor framgång för konservativa Kristdemokratiska Fosterlandsförbundet och ett nederlag för styrande Bonde- och Miljöpartiet.

I Litauen har en blandning av parlamentarism och presidentstyre. Presidenten styr över utrikes- och säkerhetspolitik. Det finns en stabil majoritet för EU- och Natovänliga partier. Majoriteten står till höger om mitten.

Skillnaden mellan storstäder och land går igen också i Litauen. Fosterlandsförbundet har starkare stöd i storstäder, medan Bonde- och Miljöpartiet står starkare på landsbygden och bland äldre.

Valsystemet är en blandning av 71 enpersonsvalkretsar i två omgångar och 70 proportionellt fördelade mandat där hela landet är en valkrets. Ett parti behöver fem procent, eller sju för valkoalitioner, för att få några av de proportionella mandaten

Liknande valsystem finns eller har funnits i flera postkommunistiska länder, och kan ses som en kompromiss mellan val i enpersonsvalkretsar och proportionella val. Det är dock en dålig kompromiss.

Bättre är i så fall att som i Tyskland ha enpersonsvalkretsar och utjämningsmandat. Så länge ett parti klarar spärren på fem procent kompenserar utjämningsmandaten för överrepresentation för större partier i enpersonsvalkretsarna.

Den litauiska blandmodellen gynnar större partier. De får många mandat både i den proportionella delen och i enpersonsvalkretsarna. I synnerhet när det som i Litauen finns en femprocentsspärr och många små partier.

Fosterlandspartiet fick 25,7 procent av rösterna, men 35 procent av mandaten. De fick 37 procent av mandaten i enpersonsvalkretsarna och 32 procent av de proportionella mandaten. Lätt att inse att ett stort parti gynnas i enpersonsvalkretsar, men varför också i de proportionella mandaten?

Det beror på att många partier inte klarade femprocentsgränsen. 20,31 procent av väljarna röstade på partier som inte klarade spärren. Deras röster var “bortkastade” och påverkade inte fördelningen av de proportionella mandaten.

Däremot lyckades faktiskt några av de mindre partierna vinna enpersonsvalkretsar. Det kan ske genom att de i andra omgången kan bilda allianser, har ett starkt stöd i någon del av landet eller i någon valkrets har en mycket röstdragande kandidat. Den polska minoritetspartiet AWPL missade spärren mycket knappt (4,97 procent) men kunde genom att dess väljare bor samlat vinna tre enpersonsvalkretsar.

I ett land där partierna är överens om mycket och inget stort parti hotar demokratin är nackdelarna med systemet inte avgörande, även om det är stötande att rösterna har så olika betydelse. Men om ett parti vill roffa åt sig makten är det angeläget att ett sådant parti inte, som har skett i Polen och Ungern, får egen majoritet av mandaten utan att ha en majoritet av väljarna bakom sig.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *