Allmän Posts

Därför har USA krångligt valsystem

Donald Trump är en minst sagt kontroversiell president.

Valen i USA kan te sig förvirrande för svenska betraktare. I Sverige fördelas rösterna mellan partierna,  om de klarar fyra procent får de mandat som motsvarar väljarandelen.

I USA kan däremot en presidentkandidat bli vald trots att motståndaren fick fler röster. Det hände i  valet 2016 då Hillary Clinton fick 3 miljoner röster mer än Donald Trump. Ändå blev Trump vald till president. I Sverige är det åtta partier i riksdagen, i USA dominerar Republikanerna och Demokraterna helt.

Skillnaderna beror på:’

O USA är en federation med 50 delstater och över 300 miljoner invånare. Sverige är en enhetsstat med mer blygsamma drygt tio miljoner. 

O USA är en republik med maktdelning och en vald president. Demokraterna har majoritet i representanthuset, där platserna fördelas efter befolkningsstorlek, och Republikanerna i senaten, där alla delstater, stora som små, har två platser.  Sverige har parlamentarism där regeringen måste ha stöd i riksdagen.

USA har ett valsystem där den som får flest röster vinner. Små partier kan inte hävda sig, de måste bli störst i valkretsen för att få mandat. Det gör att de två stora partierna är breda koalitioner. Kandidaterna utses genom primärval (nomineringsval), inte av partimedlemmarna.

Därför kunde Donald Trump bli presidentkandidat för Republikanerna, trots att få ledande i partiet ville ha honom. Om Sverige hade ett liknande system med direktvald statsminister och två breda partier skulle Jimmie Åkesson kunna ”göra en Trump” och bli ”Den förenade högerns” kandidat genom att få fler röster i nomineringsvalen än M- eller KD-ledaren .

USA utser presidenten indirekt, det bestämdes i slutet av 1700-talet. Alla delstater röstar fram delegater i ett elektorskollegium, som sedan väljer president. Varje delstat får lika många delegater som de har senatorer och kongressledamöter.

Det gör att alla har minst tre och att mindre delstater får fler elektorer än vad som motsvaras av folkmängden. Inte så konstigt i federationer eller statsförbund. EU-parlamentets mandatfördelning  gynnar kraftigt små länder som Cypern eller Estland. Sedan håller USA fast vid valsättet att vinnaren tar allt, den med flest röster i en delstat, får med något undantag, alla röster därifrån i elektorskollegiet.  Det gynnar Republikanerna, som är starka i fler mindre delstater.

Det kan dessutom vara krångligt att rösta i USA. Väljaren måste registrera sig, och det är olika besvärligt beroende på delstat. Sedan är det ont om vallokaler på sina håll, Republikanerna anklagas för att göra det svårt att rösta för att hålla borta fattiga och mer mörkhyade väljare, som oftare röstar på Demokraterna.

De har blivit vanligare med brevröstning, som innebär att väljaren röstar hemma och sedan lägger valsedeln i brevlådan. Enkelt, men då svårare att värna valhemligheten. President Trump hävdar på lösa grunder att brevröstning leder till massivt valfusk.

Mardrömmen är att valresultatet slutar i domstol med anklagelser om valfusk och trassel med rösträkning.   

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *