Allmän Posts

Över tio procent “bortkastade” röster i Rumänien

Mandatens fördelning i deputerandekammaren, förutom de 18 mandaten till etniska partier. Från Wikipedia

Åter spådde opinionsmätningarna fel. De pekade på en tydlig valseger för för det styrande mer proeuropeiska liberalkonservativa partiet (PNL) och framgångar för EU-vänliga och antikorruptionspartiet USR-Plus, och en kraftig tillbakagång för det gamla maktpartiet PSD, som varit inblandat i korruptionsskandaler. PNL stöddes av presidenten Klaus Johannis.

Det stämmer att PNL och USR Plus gick framåt, men mindre än väntat. PSD förblev största parti med runt 29 procent, PNL på drygt 25 procent och och USR-plus på drygt 15 procent. Ett nytt högerpopulistiskt parti AUR fick oväntat drygt 9 procent, UDMR, ett parti för den ungersktalande minoriteten, fick närmare 6 procent.

Valdeltagandet var illavarslande lågt, knappt en tredjedel röstade. Huvudförklaringar tycks vara rädsla för corona och misstro mot politiker. Det försvagar i praktiken mandatet åt de valda politikerna

Rumänien har en senat med 136 ledamöter och deputeradekammare med 330 ledamöter. De väljs enligt Wikipedia proportionellt. I deputeradekammaren fördelas 308 mandat i 42 valkretsar, därutöver tillkommer fyra mandat för rumäner som bor utomlands. (många har flyttat till andra EU-länder). Det finns en spärrgräns på 5 procent. Därutöver tillkommer ett antal mandat för partier representerande etniska minoriteter, 18 efter det här valet. 17 i förra .

Senatens 136 mandat fördelas på 44 valkretsar där Bukarest har 13 mandat. Två mandat fördelas efter utlandsrumänernas röster. Också proportionellt och med femprocentsspärr.

Den här gången fick två partier knappt under fem procent, kristdemokratiska PMP och socialliberala PRO. Ytterligare partier fick runt en procent av rösterna. Det betyder att 13-14 procent av rösterna var “bortkastade”, de påverkade inte parlamentets sammansättning.

När det, som i Rumänien, inte finns utjämningsmandat brukar även proportionella system gynna större partier, så länge det inte är mycket stora valkretsar. Den här gången fick alla partier i parlamentet något större andel av mandat än av väljarstöd eftersom så många röster gick till partier som inte kom in i parlamentet.

Så är det i flera länder i Central och Östeuropa, spärrgräns och att ganska många röstar på små partier gör att en betydande andel röster “kastas bort”, vilket kan påverka regeringsbildningen. Det är särskilt allvarligt om stora partier, som i Polen och Ungern, inte är demokratiskt pålitliga.

Rumäniens modell med representation för etniska partier, där spärrgränsen är mycket mycket lägre, fick märkliga effekter.

284 000 röstade på PMP och 241 000 på PRO i valet till deputeradekammaren. Det gav inga mandat alls.

2800-15 000 röstade på olika etniska partier, som alla fick ett mandat. Störst var ett romskt parti med knappt 15 000 röster och minst Tatarpartiet med 2800 röster. Romer är en mycket större grupp, så många romer lär rösta på större partier. Där finns många olika minoriteter representerade, turkar, kroater, italienare, polacker, rutener, greker, judar med flera. Som kuriosa kan noteras att här finns Tjeckoslovakien kvar, tjecker och slovaker har ett gemensamt parti.

De ungersktalande är också betydligt fler, UDMR spelar på de större partiernas planhalva. Storleken påminner om Svenska folkpartiet i Finland, som också brukar få 4-6 procent av rösterna, med koncentrerat stöd till vissa valkretsar

Med så många etniska mandat kan de i jämna lägen påverka regeringsbildningen. Gott minoritetsskydd, men samtidigt tveksamt att så tydligt markera etnisk tillhörighet. Särskilt när det kombineras med en betydligt högre tröskel för andra partier.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *