De österrikiska prognosmakarna och vallokalsundersökarna var bra. De första prognoserna stod sig, trots att valresultatet såg annorlunda ut innan “poströsterna”, som var över 900 000 hade räknats. Men De gröna fick många “poströster” och kom upp till 13,8 procent, nära prognosernas 14 procent trots att partiet hade 12,3 procent innan “poströsterna” räknats. Även för de övriga partierna stämde de första prognoserna bra.
Storstaden Wien sticker ut. Även om Socialdemokraterna har tappat mycket är de ännu största parti, och De Gröna fick 20 procent, långt över rikssnittet. Samma tendens som i många andra storstäder.
Högerpopulistiska FPÖ förlorade mer än väntat. Regeringsmedverkan fick ett abrupt slut efter avslöjanden om att dåvarande partiledarens samtal med vad han trodde var en till en rysk oligark.
Här blir lätt frågan om glaset är halvtomt eller halvfullt. Är det bra eller dåligt att ge högerpopulister ansvar? Borde FPÖ förlorat mer efter avslöjandena?
Något tydligt svar om hur högerpopulister bör behandlas ges inte. Och det är egentligen inte så konstigt. Länder och förhållanden varierar, därför kan samma åtgärd ge olika resultat vid olika tillfällen.
Österrikes valsystem påminner om det svenska. Fyraprocentspärr för att få plats i andra kammaren, (första väljs av förbundsländerna). Men till skillnad från Sverige tycks spärren inte fungera som närmast uppmuntran till taktikröstning för partier som ser ut att åka ur.
Valets stora segrare De gröna åkte förra valet ur och fick 3,8 procent, den här gången föll ett annat parti under spärren. Bara fem partier kom in.
Det tycks inte göra det lättare att bilda regering. Konservativa Österrikiska folkpartiet (ÖVP) gjorde ett bra val, men 37 procent är långt ifrån majoritet. Fortsatt regeringssamarbete med FPÖ borde vara uteslutet, FPÖ verkar för övrigt inte vilja vara med efter valnederlaget.
I sak är motsättningarna stora med De Gröna. Att återgå till tidigare “stora” koalitioner med Socialdemokraterna lockar inte, de anses en orsak till missnöjespartiers framväxt.
Kanske vore en minoritetsregering (vad som i Österrike tydligen kallas den skandinaviska lösningen) att föredra, antingen bara ÖVP eller ÖVP och liberala Neos med 8,1 procent.
En tydlig skillnad finns mellan Österrike och Sverige är att där får 16-åringar rösta. Det politiska effekten blir nog inte så stor, men det finns goda skäl att hålla fast vid att rösträtts- och myndighetsålder är densamma.
Det är viktigt och ansvarsfullt att rösta och inget som bör behandlas lättvindigt. Det ska vara lätt att komma till vallokalen, och är bra med generöst tilltagen förtidsröstning. Men själva valhandlingen bör ske med eftertanke och ses som något ansvarsfullt. Det talar mot att sänka rösträttsåldern, liksom mot nätröstning.
