Premiärminister Justin Trudeau och de kanadensiska Liberalerna kom undan med blotta förskräckelsen.
Efter att ha legat bra till i opinionsmätningar för att ha hanterat Coronapandemin väl utlyste Trudeau (tekniskt generalguvernören) nyval. (De flesta regeringspartierna i olika länder låg bra till tidigare av detta skäl.)
Förhoppningen var att kunna bilda en majoritetsregering, Liberalerna hade efter valet 2019 styrt i minoritet. Men väljarna tyckte att ett nytt val bara två år efter det förra var onödigt, i synnerhet som pandemin inte är över. Partier har tidigare straffats när de i förtid har utlyst val för att gynna sig själva.
Den här gången blev det varken eller. Valresultatet påminde starkt om förra gången. Liberalerna ökade med 2 mandat , De Konservativa tappade två, Quebecseparatisterna gick fram med ett, socialdemokratiska NDP ökade med ett, De gröna och oberoende tappade ett mandat var. Valdeltagandet var drygt 60 procent.
Det dröjde några dagar innan resultatet var klart. Det berodde på 800 000 brevröster, som räknades i efterhand. Tycker det är bättre att rösta i vallokal, bland annat för att skydda valhemligheten. Men Kanada är inte så polariserat som USA. Där är brevröstning politiskt delande, vilket gör att fler demokrater än republikaner brevröstar. i Kanada var det däremot små skillnader jämfört med resultatet på valnatten
Kanada har val i enpersonsvalkretsar. Det gynnar större och regionalt koncentrerade partier, och resultatet blir långt ifrån proportionellt. Likt förra gången fick De Konservativa fler röster än Liberalerna (33,7 mot 32,6, procent) men Liberalerna fick fler mandat (159 mot 119). Därför får Liberalerna bilda regering, den uppgiften brukar tillfalla partiet med flest mandat. Totalt har parlamentet 338 mandat.
Quebecseparatisterna (BQ) fick 7,6 procent, men ställer bara upp i franskspråkiga Québec. De är stora i provinsen med 32,1 procent och det gav 32 mandat av 78 . NDP hade 17,8 procent, men rösterna är mer spridda över landet. Så det gav bara 25 mandat.
De Gröna tappade, men behöll 2 mandat. Ett högerpopulistiskt parti ökade till till 5 procent. Det gav inga mandat alls, men bidrog sannolikt till att De konservativa förlorade några mandat kunde ha vunnit utan konkurrens från höger,
I den största provinsen Ontario hade Liberalerna 39 procent och De Konservativa 35 procent. Det gav Liberalerna 78 mandat och De Konservativa 37. Fyra procentenheters försprång gav mer än dubbelt så många platser!
I British Columbia på västkusten hade De Konservativa 33 procent, NDP 29 procent och Liberalerna 27 procent. Men Liberalerna vann 15 mandat och de andra två partierna 13 var (trots fler röster.) Liberalerna vann inte ett enda mandat i provinsen Saskatchewan, medan De Konservativa vann alla.
Liberalerna fick många mandat i de största städerna. I Montréal i Québec fick Liberalerna 41 procent, men 23 av 39 mandat, i Toronto i Ontario hade Liberalerna 49 procent och 48 av 53 mandat (90 procent av mandaten). I Vancouver i British Columbia (BC) hade Liberalerna 36 procent. vilket gav 15 av 23 mandat. Alla Liberala mandat i BC vanns i Vancouver.
Det vore rimligt med att ändra valsystemet för att göra det mer proportionellt. För några år sedan fanns sådana förslag. Men det var svårt att enas om vad som skulle komma i stället, så nu verkar frågan inte aktuell.
Fördelen med enpersonsvalkretsar ska vara att det ger klara utslag och underlättar majoritetsregeringar. (Majoritet av mandaten, men sällan bland väljarna).
Men så fungerar det inte längre i Kanada. Provinserna röstar olika, och det blir ofta ändå inget parti som får majoritet. Därför lär Kanada få lära sig att leva med minoritetsregeringar.
Koalitionsregeringar fungerar dåligt i det valsystemet, vilket brittiska Libdem bittert fick erfara 2010-15, då de bildade koalition med De Konservativa. Det blir svårt för koalitionspartierna att gå till val, då de står mot varandra i varje valkrets.
Då är minoritetsregeringar med ett parti, som Kanada har haft, bättre. I nästa val finns bara ett regeringsparti, de andra kan genom att stödja från fall till fall få regeringen att fungera men ändå gå till val i opposition. Liberalerna väntas med stöd av NDP driva igenom billig barnomsorg och klimatåtgärder
De kanadensiska Liberalerna är ett mittenvänsterparti, de har hittills lyckats behålla den position svenska och brittiska liberaler hade i början på 1900-talet. I Kanada blev Socialdemokraterna aldrig det dominerande vänsterpartiet, kampen om regeringsmakten har stått mellan Liberaler och Konservativa, oftast med Liberalerna som regeringsparti.
Men Liberalerna lever farligt. Om de tappar röster till De konservativa i mätningar kan taktikröster från vänster falla bort. Då kan valsystemet i stället göra att Liberalerna faller ihop. Det höll på att hända 2011, men 2015 kom partiet tillbaka och vann egen majoritet.
De Konservativa drev en valrörelse riktad mot mittenväljare. Men de lyckades inte vinna tillräckligt med nya väljare, och förlorade sannolikt en del till det högerpopulistiska partiet. Det lär tyvärr noteras i USA och bli ett argument mot att Republikanerna borde söka sig mot mitten och överge “Trumpismen”
