Helgen 1-2 oktober 2022 var det parlamentsval i Bulgarien och i Lettland. Inget av länderna har sedan kommunismens fall uppnått stabila partisystem. Partier kommer och går, många röstar på orepresenterade partier. Nya val löser långt ifrån alltid politiska knutar.
Bulgarien har haft fyra val sedan april 2021. Missnöje med och korruptionsmisstankar mot har gått ut över de traditionella maktpartierna Socialisterna (brett vänsteralternativ) och konservativa Gerb-SDS. Nya partier inriktade på att bekämpa korruption har dykt upp, fått många röster och sedan tappat i stöd. I det här valet gick Gerb åter fram och fick knappt 25 procent. Partiledaren Borisov har varit premiärminister flera gånger, men har fått hård kritik för korruption. Nu blev det året en ökning, men många väljare stannade hemma. Protestpartiet There is such people, ledd av den kände sångare Trifonov fick 24 procent i valet i juli 2021 men fick nu 3,7 procent och åkte ur parlamentet.
Bulgarien har en fyraprocentspärr och inga utjämningsmandat. Valdeltagandet var lågt, knappt 40 procent. Det tidigare regerings- och antikorruptionspartiet PP, ledda av affärsmännen och ekonomerna Petkov och Vasilev, gick tillbaka men kom tvåa med 19,5 procent. Det i väljarstöd mest stabila partiet är DPS, som företräder främst landets turkiska minoritet och brukar få drygt 10 procent.
Nästan 13 procent röstade blankt eller på partier som inte klarade fyraprocentsspärren. Frågan är om det går bättre att bilda en stabil regering den här gången, det låga valdeltagandet antyder valtrötthet.
Lettland hade ordinarie val efter fyra år, här har det inte varit ständiga nyval. Valdeltagandet var högre, 59,4 procent. Valsystemet är proportionellt med en spärr på 5 procent. Hela 29 procent röstade blankt eller på partier som inte klarade spärren. Det innebär att alla partier som kom in fick en högre andel mandat än röstandel. Partier går upp och ned. I förra valet var Harmoni, som fick röster från den ryskspråkiga minoriteten, störst med 19,8 procent. I det här valet fick partiet 4,8 procent och åkte ur parlamentet. Störst blev premiärminster Arturs Karins New Unity, ett mittenhögerparti med 18,97 procent. Sju partier kom in, därav tre helt nya.
När så många “kastar bort” sina röster finns starka skäl att ge möjlighet ill preferens- eller andrahandsröstning. Väljarna kunde då kunna föra över rösten till ett större parti om det första valet inte klarar spärren. Annars finns risken att ett parti eller koalition kan få majoritet i parlamentet utan att ha en majoritet bland väljarna. Partisplittringen och att flera partier åker ut eller kommer in och får många röster bidrar till brist på stabilitet.
Proryska partier har gått dåligt, Bulgarien och Lettland lär fortsätta att stödja Ukraina.
