Allmän Posts

Tredje gången gillt i Bulgarien?

Bulgariens tidigare premiärminister, maktpolitikern Boljo Borisov förlorade igen.

I november 2021 gick Bulgarien till val för tredje gången. Den här gången var det både president- och parlamentsval. Sittande presidenten Rumen Radev, stödd av en bred koalition av partier fick 49 procent i första valomgången och kommer att vinna den andra.

Valdeltagandet var lågt, knappt 40 procent i båda valen. Det är inte konstigt. Bulgarien har minst covidvaccinerade i EU, så en del väljare kan ha hållit sig borta från vallokalerna. Tre val på ett år kan också begränsa röstviljan, liksom ett utbrett missnöje med politisk korruption.

9 procent av väljarna, om blankröster( inget av ovanstående) räknas in, röstade på partier som inte klarade fyraprocentspärren.

Det tidigare konservativa maktpartiet GER under Boljo Borisov fortsatte att tappa stöd, men är med 22,5 procent det största av de traditionella partierna. Vänsterpartiet BSP fortsatte att tappa och fick bara 10 procent av rösterna. I de tidigare valen har partier som har lovat krafttag mot korruptionen gått fram, men inte kunnat leverera.

Förra valets store segrare TV-kändisen Slavi Trifonov misslyckades med att bilda en stabil regering, och hans populistparti gick kraftigt tillbaka. I stället gick ett alldeles nybildat mitteninriktat och EU-vänligt parti (PP) lett av tvp Harvardutbildade ekonomer fram och blev största parti med en fjärdedel av rösterna. Partiet heter Vi fortsätter förändringen och de utlovar krafttag mot korruptionen.

Det behövs, men blir svårt. Förutsättningarna kan dock vara bättre med PP:s ledare än när protesterna leddes en populistisk kändis.

Med utbredd korruption kan de traditionella partierna misstänkas vara inblandade. Men ledare för “rensa upp i träsket”-partier behöver inte hålla vad de lovar. Exempel finns (som Trump i USA och Lukasjenko i Belarus) på personer som lovat bekämpa korruption men själva visat sig vara en del av problemet snarare än lösningen.

Demokratiska och folkliga partier är mycket viktiga för att få en vital demokrati. Men de är svåra att skapa i länder utan et demokratisk tradition. Också i etablerade demokratier tappar partier medlemmar och de möts av ökad misstro. Det ökar utrymmet för demagoger och misstro mot det demokratiska systemet.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *