Tyckslnd två minsta delstat är stadstaten Bremen. Valet där 14 maj blev en framgån för Socialdemokraterna SPD, som återtog sin traditionella position som största parti. Valet 2019 (de flesta tyska delstaterna har femåriga mandatperioder, längre än förbundsdagsvalets ungefär fyra år, märkligt) innebar däremot en tillbakagång för SPD, partiet lyckades inte helt återta förlusten i valet 2023.
Kristdemokratiska CDU låg i stort stilla på 26 procent, medan De Gröna tappade kraftigt. Libela FDP, som sitter i regering på förbundsplanet med SPD och De Gröna, klarade med knapp nöd femprocentspärren. Yttervänsterpartiet Die Linke låg kvar på 11 procent, medan högerpopulistiska AFD inte fick ställa upp på grund av interna problem. Ett lokalt högerpopulistiska parti BiW gjorde i stället ett bra val med 9,4 procent.
Bremen blev den första delstat utanför det forna DDR där die Linke, med rätter i öststyska kommunistpartiet, fick vara vara med i en regering tillsammans med SPD och De Gröna. Effter valet kan samma koalition fortsätta eller får det bli en stor koalition mellan SPD och CDU. Delstaterna har likt förbundsregeringen i princip alltid majoritetsstyre.
Enligt en analys i kristdemokratiska partistiftelsen Konrad Adenauer var det främst lokala frågor och att den socialdemokratiska ledaen var populär som avgjorde valet. De gröna fick kritik för att försämra möjligheterna för kortidsparkering.
Oavsett orsakrena ligger De grönas tillbakagång i linje med nationella opinionsmätningar, där partiet har en nedåtgående trend, dock från en hög nivå. Mindre partier brukar förlora stöd i koalitioner, men det gällde tidigare inte de Gröna. De gick fram, men har de senaste månaderna börjat minska. Resultatet i Bremen lår då inte dirket höja humöret.
