Allmän Posts

Många röster under protest i Frankrike och “bortkastade” i Slovenien

President Macron blev omvald som president i Frankrike

Marine Le Pen förlorade igen mot Emmanuel Macron

Andra valomgången i det franska presidentvalet blev en klar seger för sittande Emmanuel Macron med 58,5 mot 41,5 procent för utmanaren Marine Le Pen.. Det var inte överraskande, opininsmätningar visade en ökande ledning för Macron de sista veckorna när det bara var Macron och Le Pen kvar. Ingen sen mätning visade så lågt stöd som 41.5 för Le Pen.

Jämfört med förra presidentvalet 2017 gjorde högerpopulistiska (eller extremhöger som de säger i Frankrike) Le Pen en klar framryckning. Då fick hon bara 33,9 procent. Men jämfört med för några veckor sedan tappade Le Pen stöd.

Partiet tycks ha svårt att få alla väljare att gå och rösta. Det är inte första gången valresultat har varit en besvikelse jämfört med förväntningarna hos Le Pens Nationell samling. Marine Le Pen verkar inte heller riktigt klara den granskning presidentkandidater utsätts för i andra omgången av presidentvalet. Förra gången var hon dålig i en debatt, den här gången föll stödet sakta men säkert.

Många vänsterväljare höll för näsan och röstade för Macron för att stoppa Le Pen. Andra avstod eller röstade blankt. Valdeltagandet var jämförelsevis lågt med 72 procent. Så lågt har det inte varit sedan 1969 i den andra valomgången. Därutöver var det hela 8,6 procent av de som deltog som röstade blankt.

Det kan bli så när bara två kandidater återstår i den andra omgången. Men när statsbärande Republikaner/gaullister till höger stod mot statsbärande socialister till vänster var det för de flesta väljare ett av alternativen acceptabelt. Nu har de tidigare dominerande paratierna kollapsat, och väljarna delade sig i runda tal i 30 procent yttervänster, 40 procent mitten och 30 procent ytterhöger. Det är oroande för den långsiktiga stabiliteten i den franska demokratin.

Nu stundar parlamentsval i två omgångar i 577 enpesonsvalkretsar. På valnatten talade vänstern om att nu skulle Macron stoppas och den besegrade vänsterkandidaten Melenchon bli premiärminister.

Så vida inte Socialisterna och Republikanerna gör en stark comeback blir det många valkretsar där en Macronanhängare ställs mot antingen en högerpopulist eller en vänsterkandiat. I en del valkrestar kan det bli så att alla grupperna har en kandidat i andra omgången. För att gå vidare krävs 12,5 procent av de röstberättigade, vilket brukar motsvara drygt 20 procent av de röstande. (Och att ingen får mer än 50 procent, för då blir det ingen andra omgång. )

Då blir dilemmat detsamma som i presidentvalet. Om de röstar på den “minst dåliga” kommer Macronkandidaten att ofta vinna och därmed kan Macronpartiet En Marche få majoritet i parlamentet.

Om många valde att inte rösta i Frankrike var det många som i valet i Slovenien röstade på partier som inte klarade spärrgränsen på 4 procent. Ett nybildat mittenparti Frihetsrörelsen med en grön och liberal profil fick 35 procent och blev klart störst. Sittande regeringspartiet SDS har under premiärminister Janez Jansa har anklagats för att driva Slovenien i auktoritär riktning de senaste två åren. Partiet höll i stort ställningarna med 23,5 procent.

Påfallande ofta kan helt nya partier få väldig framgång i forna öststater (liksom för övrigt Macrons parti i valet 2017 i Frankrike). Vi får se om det kan bli mer stabilt den här gången. Frihetsrörelsen kan bilda majoritet med Socialdemokraterna i parlamentet, som har 90 platser.

Partierna har dock bara drygt 40 procent av rösterna och Sloveinen har ett proportionellt valsystem men en spärr på 4 procent. Hela 24 procent av väljarna röstade på partier som inte klarade spärren. De rösterna var bortkastade när mandaten fördelas, och då räckte 40 procent till egen majoritet.

Det kan slå fel när en av fyra väljares röster inte påverkar mandatfördelningen.

Leave a Reply

Your email address will not be published.