De Grönas ledare i Baden Württemberg Zem Özdemir
Tyskland har som federal stat återkommande delstatsval. Även om partiernas styrka varierar mellan delstaterna blir det ändå så att valen också ses som en en värdemätare för den federala politiken. Så även med valet i Baden Württemberg den 8 mars 2026
Baden Württemberg har med 10 miljoner invånare ungefär lika stor befolkning som Sverige med mycket bilindustri. De senaste valen har gått mycket bra för De Gröna, med en populär ledare och en mer mitteninriktad konservativ framtoning än i rikspolitiken. De har den senaste mandatperioden varit största parti och styrt tillsammans med kristdemokratiska CDU.
De Gröna behöll ställningen som största parti, vilket gjorde att valet beskrevs som en framgång i media
De gröna gick dock något tillbaka (2,4 procentenheter) jämfört med förra delstatsvalet, medan CDU ökade med 5,6 procentenheter. Men då de flesta trodde att De gröna skulle tappa mer när den populäre ledaren Winfried Kretschmann hade avgått sågs valet som en framgång för den nye partiledaren Zem Özdemir, som blir den förste ministerpresidenten (ledande minister i delstater) med turkisk bakgrund. Högerradikala AfD ökade kraftigt från 9,7 till 18,8 procent av rösterna. Desto sämre gick det för övriga partier, socialdemokratiska SPD klarade med knapp nöd spärrgränsen på fem procent, liberala FDP och vänsterpartiet die Linke hamnade båda just under spärren. Drygt 15 procent, nästan var sjätte väljare, röstade på partier som inte klarade spärren.
Tyskland har i stort stort samma valsystem och regler för regeringsbildning i delstaterna som på federal nivå. Ett bestämt antal enpersonsvalkretsar och generöst med utjämningsmandat för att få en proportionell fördelning för alla partier som klarar femprocentsspärren. Partierna förväntas bilda majoriteteregeringar, vilket gör att det är mycket mindre blockpolitik i Tyskland, i synnerhet som hittills inget annat parti någonstans har velat samarbeta med AfD. CDU och AfD har tillsammans egen majoritet i Baden Württemberg, men regeringssamarbete är uteslutet. Då är enda tänkbara majoritet att det nuvarande samarbetet mellan De Gröna och CDU fortsätter.
En skillnad mellan Sverige och Tyskland, troligen beroende på att blockpolitik och regeringsalternativ är mindre framträdande i tyska valrörelser, är att taktikröstande för att rädda kvar partier förekommer i liten utsträckning. I förra federala valet var både FDP och vänsterpopulistiska LSW just under femprocentsspärren, liksom FDP och die Linke i Baden Württemberg.
I stället verkar det förekomma taktikröstande på stora partier för att lyfta fram deras toppkandidat som regeringschef. I Baden Württemberg gick De gröna fram enligt opinionsmätningar månaderna före valet, medan CDU höll ställningarna. SPD, die Linke och FDP gick tillbaka, de två senare så mycket att de inte klarade spärrgränsen. Detta innebär i praktiken att valet får inslag av “presidentval”. SPD- och die Linkeväljare röstade på de Gröna för att de skulle behålla förstaplatsen och därmed få utse ministerpresident. Resultatet blev att de små partierna inte fick någon representation alls, en motsatt effekt gentemot stödröstandet i Sverige.
AFDs 18,8 procent motsvarar ganska väl vad högerpopulistiska partier numera får i andra demokratier i Västeuropa. Tidigare har AfD främst varit starka i forna Östtyskland. Skillnaden finns kvar, men AfD går framåt också i västra Tyskland.
Noterbart är också De grönas skiftade placering i politiken. I Tyskland, och i synnerhet i Baden Württemberg är de Gröna mer av ett mittenparti, medan de i Storbritannien tydligt angriper Labourregeringen från vänster. Liberala partier har det besvärligt, både i Tyskland och Sverige.
Tyska socialdemokraternas katastrofval kan skapa spänningar i regeringssamarbetet med CDU på federal nivå. Nationella opinionsmätningar visar dock ännu inga stora skillnader jämfört med senaste förbundsdagsvalet. CDU har tappat, AfD och die Linke ökat, men i övrigt är det ganska små skillnader. Men SPD behöver klara sig bättre i framtida delstatsval. Annars lär oron sprida sig i partiet, efter många år som regeringsparti kan partiet framstå som “sönderregerat”.
