Högeralliansen med Fratelli d´Italia (Italiens bröder) Lega, Forza Italia och Noi Moderati (Vi måttfulla) fick en klar majoritet i det italienska parlamentsvalet. Då Italiens bröder ledda av Giorgia Meloni blev största parti och har fascistiska rötter har valet väckt oro. Melonio har dock haft en försiktig profil, till skillnad från samarbetspartnerna Salvini i Lega och Berlusconi i Forza har hon tydligt tagit avstånd från Rysslands angrepp på Ukraina samt undvikit att utmana EU. I praktiken har eurolandet Italien med en svag ekonomi mycket begränsat handlingsutrymme i ekonomiska. frågor. Bryssel bestämmer den ekonomiska politiken oavsett vilka partier väljarna röstar så länge Italien vill behålla euron (och det vill väljarna).
Däremot kan den nya regeringen agera mer på andra områden. Högerpopulismen och EU-skepsis har fått större utbredning när EU:s tredje största land får en nationalistisk och högerinriktad regering.
Högeralliansen fick en klar majoritet i parlamentet, 237 av 400 i deputeradekammaren och 115 av 200 i senaten. Men väljarandelen varsom nämnts knappt 44 procent. Den varierade på någon tiondel mellan senat och deputeradekammare. Tidigare fanns en skillnad i att rösträttsåldern för senaten var 25 år, men nu är det samma rösträttsregler, samma valsystem och samma valdag för båda kamrarna. I sig märkligt, i tvåkammarsystem brukar valen gå olika till och/eller äga rum vid olika tidpunkter
Det italienska valsystemet gynnar större partier som förmår bilda valallianser. 147 mandat i deputeradekammaren och 74 i senaten, drygt en tredjedel, väljs i enpersonsvalkretsar där kandidaten med flest röster vinner. Övriga 253 respektive 126 mandat fördelas proportionellt mellan alla partier som har fått minst 3 procent av rösterna. Röster från utlandet födelas i egen valkrets. Småpartier som ingår i allainser tycks inte få mandat, men deras röster räknas med när alliansernas röstandelar redovisas.
Det centrala är att det handlar om proportionellt fördelade mandat, inte som i Sverige eller Tyskland om utjämningsmandat. Det innebär att hur många mandat ett parti får i enpersonsvalkretsarna inte påverkar andelen av de proportionellt fördelade mandaten. Det gynnar partier eller allianser som vinner många enpersonsvalkretsar.
Högeralliansen ställde upp med en gemensam kanddiat i varje enpersonvalkrets. Samma gällde vänsteralliansen med Demokratiska partiet (socialdemokratiskt än gång kommunistiskt) och några mindre vänsterliberala, gröna och EU.-vänliga partier) Men ett annat mittenalternativ (Action Viva Italia) ställde upp på egen hand, liksom den populistiska och direktdemokratiska Femstjärnerörelse. Italienska väljare måste rösta på samma parti i enpersonsvalkretsar och i det proportionella valet, vilket gör att mindre partier måste ställa upp också i enpersonsvalkretsar.
Resultatet blev att högeralliansen vann 121 av de 147 enpersponvalkretsarna i deputeradekammaren och 59 av 74 mandat i senaten. Tillsammans med de proportionella mandaten fick högeralliansen 237 respektive 112 mandat, en klar majoritet i båda kamrarna.
Högeralliansen fick knappt 44 procent, övriga partier som klarade spärrgränsen (vänsteralliansen, Mittenalliansen och Femstjärnerörelsen) fick sammanlagt drygt 49 procent. Övriga röstade på partier som inte klarade spärren. Några mandat i enpersonkretsar gick till lokala kandidater, som tysktalande i Sydtyrolen.
Men högeralliansen fick närmare 60 procent av mandaten i båda kamrarna, trots att övriga partier fick fler röster. I stabila demokratier har det mindre betydelse om valsystemet har brett stöd och ger majoriteter för partier som inte har en väljarmajoritet. Storbritannien är ett klassiskt exempel.
Men om det råder tveksamhet om det demokratiska sinnelaget hos vissa partier är det viktigt att valsystemet inte ger utrymme att vinna majoritet elelr supermajoritet utan att det motsvarar väljarandelen. Det var så högernationalistiska partier kom till makten i Polen och Ungern. Förhoppningsvis ska inte en liknande utveckling hota i Italien, men det viktigt att minnas att den nya högerregeringen inte hade någon väljarmajoritet i valet. Dessutom sjönk valdeltagandet kraftigt, och var knappt 64 procent
