Allmän Posts

Egen mandatmajoritet i Saarland och på Malta för socialdemokrater

Maltas perimärminister Robert Abela
SPD-ledaren i Saarland Anke Rehlinger

Valresultaten i ett av EU:s minsta medländer Malta och i en av Tysllands minsta delstater Saarland var båda ovanliga i dagens ofta fragmenterade politiska landskap. Ett parti (Socialdemokraterna) fick egen mandatmajoritet i båda länderna.

På Malta hade Labourpartiet också en majoritet av väljarna med 55 procent. Tyska socialdemokraterna SPD hade däremot med 43,5 procent mindre än hälften av rösterna, men fick ändå egen majoritet.

På Malta har Labour vunnit flera val i rad. Bara ett annat parti, tidigare regeringspartiet Nationalistpartiet, fick några mandat alls. Detta trots att Malta har valsystemet “single transferable vote” (STV) som också används på Irland (både Republiken och lokala val på Nordirland) och i lokalval i Skottland. De brittiska Liberaldemokraterna har länge gillat det valsystemet som ett mer rättvist och proportionellt system än det brittiska med enpersonsvalkretsar utan utjämningsmandat.

Malta har 13 valkretsar med fem mandat i varje. Väljarna kan rangordna kandidaterna. De som får mer än 20 procents förstahandsröster blir valda, och deras “överskottsröster” fördelas efter andrahandspreferenserna på övriga kandidater. Därefter elimineras kandidaterna nedifrån (minst röster) och deras röster fördelas efter andrahandsrösterna på andra kandidater, Kandiater som under rösträkningen når kvotan för att bli vald (20 procent) blir invalda.

Det innebär att små partier blir elminerade, men stort parti inte gynnas lika tydligt som med enpersonsvalkretsar. På Irland har också flera partier fått mandat.

Men så har valsystemet8 inte fungerat på Malta. De två stotra partierna har behållit sin dominans och inga andra partier har fått några mandat. Malta är här ovanligt genom att de stora partierna har kunnat fortsätta dominera fullständigt.

Saarland har likt andra tyska delstater och förbundsdagen en femprocentspärr. Däremot finns inte, som på andra håll, enpersonsvalkretsar och många utjämningsmandat. Här fördelas mandaten i tre valkretsar och en för hela delstaten.

Den här gången gjorde spärren att det räckte med 43,5 procent för egen majoritet. De Gröna fick 4,995 procent av rösterna, det fattades 23 (!) röster för att klara spärrgränsen. Liberala FDP fick 4,8 procent, östtyska kommunistpartiets arvtagare Linke fick 2,6 procent (en minskning med hela 10,3 procentenheter) och flera andra småpartier fick en del spridda röster. Sammantaget röstade över 10 procent av väljarna på partier som inte kom in i delstatsparlamentet. De enda som kom med utöver SPD var kristdemokratiska CDU på 28,5 procent och högerpopulistiska AfD med 5,7 procent. Det räckte för att ge SPD egen majoritet i mandat räknat.

CDU gjorde ett dåligt val efter att ha varit största parti och styrt tillsammans med SPD i en “stor” koalition. Historiskt är dock SPD varit starkt i Saarland, men drabbades när den tidigare ledaren Oskar Lafontaine gick över till Linke.

SPD kan vara glädja sig åt en stor framgång efter att i höstas ha blivit största regeringsparti på riksplanet. Koalitionsparterna Gröna och FDP missade däremot spärrgränsen med knapp marginal.

Både rikspolitik och lokala faktorer brukar påverka delstatsvalen. Kriget i Ukraina kan ha gynnat SPD och drabbat Linke, som var internt splittrat och nog förlorade på att ha haft en mer positiv syn på Ryssland. SPD hade dock också i Anke Rehlinger en populär ledare.

Leave a Reply

Your email address will not be published.