Mandatfördelningen i valet på Malta. Rött är Labourpartiet och blått Nationalistpartiet. Bild/källa Wikipedia
Malta är EU:s minsta land. Politiken domineras av två partier, socialdemokratiska Labour och centerhöger Nationalistpartiet (centerhöger). Vid valet 30 maj 2026 behöll Labourpartiet majoriteten och regeringsinnehavet för fjärde gången i rad. Det är numera ovanligt att ett parti behåller makten så länge i en fungerande demokrati. Valdeltagandet var höga 87,4 procent.
Malta är trots sin litenhet intressant för sitt spretiga valsystem. Landet har sedan 1921 STV- single transferable vote, det brittiska Liberaldemokraternas och den liberala filosofen John Stuarts Mills favoritsystem. Det infördes av den brittiska kolonialmakten och har behållits sedan dess. Något liknande hände på Irland, där STV var på väg att införas och efter självständigheten från Storbritannien blev STV valsystemet för parlamentsval.
I Malta är det 13 valkretsar, alla med fem mandat. Väljarna rangordnar kandidaterna, först väljs de som klarar invalskvoten, därefter fördelas deras ”överskottsröster”, därefter fördelas rösterna från kandidaterna med de med minst röster först. Allt tills någon kommer över invalskvoten och blir vald. Trots att STV ger mindre partier större möjligheter än enpersonsvalkretsar har två partier helt dominerat politiken i Malta. Labour och Nationalistpartiet har med få undantag fått alla mandat.
Valsystemet har modifierats. Även med STV kan mandatfördelningen i valkretsarna ge ett parti med lägre röstandel flest mandat. För att korrigera detta finns tilläggsmandat för att partiet med flest röster ska få mandatmajoritet.
De har även könskvotering. Om något kön får mindre än 40 procent av de valda platserna får de två stora partierna lika många extraplatser, så att majoriteten inte ändras. I årets val fick Labour och Nationalistpartiet ytterligare sex mandat var med kvinnliga ledamöter.
Detta bygger i praktiken på ett tvåpartisystem. Annars skulle det bli svårt att fördela de extra könskvoterade platserna utan att förändra mandatförhållandet mellan partierna.
Att ge partiet med flest röster extra mandat förekommer också i till exempel Grekland. När det handlar om att få en majoritetsregering strider det uppenbart mot idén med proportionella val. Däremot kan tilläggsmandat för att korrigera om valkretsindelningen missgynnar ett parti vara motiverad. Det påminner snarast om utjämningsmandaten i det svenska valsystemet
Sammantaget verkar valsystemet på Malta i spretigaste laget, men fungerar så länge två partier helt dominerar.
