Förre presidenten Donald Trump ser ut att ha nomineringen som Republikanernas kandidat i en liten ask.
Normalt brukar primärval och nomineringsmöten i de olika delstaterna inför presidentvalen vara spännande. Många kandidater och en del överraskningar innan någon vinnare framträder.
Den här gången har utgången verkat sig given på förhand. Demokratern satsar på omval av 81-årige Joe Biden, trots att många väljare verkar vilja ha någon yngre. Inga kända politiker har utmanat Biden.
Donald Trump har, felaktigt, lyckats övertyga en stor del av de republikanska väljarna att han bestals på segern förra gången. De har därför sett honom som en president som söker omval. Alla åtal verkar snarare ha stärkt Trumps ställning bland de egna väljarna.
Från början fanns flera andra kandidater, men efter det första nomineringsmötet i Iowa återstod bara Nikki Haley. Hon representerade det gamla Republikanska partiet med låga skatter, konservatism i moraliska frågor och en kraftfull utrikespolitik. Den sistnämnda aggressiv som i Irakkriget, men tydlig i stödet till Ukraina. En del mer måttfulla republikanska väljare har stött den linjen, men de har varit för få för för att hota Trump.
Den modellen verkar ha ersatts med Trumps protektionism, hårda utfall mot motståndare och en mer isolationistisk utrikespolitik. Det blev tydligt under “supertisdagen, då många delstater hade primärval och nomineringsmöten.
Resultaten visade att Biden och Trump vann nästan överallt. Bidens enda förlust kom på territoriet Samoa (!) Haley besegrrade Trump i Vermont, en delstat som anses “bombsäker” för Demokraterna.
Huvudkanddiaterna har dock en del att bekymra sig över. I flera delstater, främst i Minnesota, röstade ganska många blankt i Demokraternas primärval som en protest mot vad de uppfattar som Bidens för proisraeliska politik. Biden kan få problem att få denna vänsterflygel att rösta på honom i slutvalet. I marginalstaten Michigan finns många amerikanska muslimer med bakgrund i Mellanöstern, som kan bli avgörande.
Stödet för Nikki Haley varierade från 43 procent i Utah till under 20 procent i flera sydstater. Det finns bland en del republikanska väljare ett starkt motstånd mot Trumps person och hur han har ändrat partiets inriktning. Många väckelsekristna tycks förvånande nog gilla Donald Trump, trots dennes allt annat än moraliska leverne. Men bland mormoner, som det finns många av i Utah, tycks det finnas en större skepsis mot Donald Trump. Frågan är om och hur många av de som röstade på Haley som kommer att rösta på Trump i slutvalet.
Många väljare skulle föredra ett tredje alternativ, men de får då med viss rätt höra att de kastar bort sin röst och att det kan gynna den de tycker minst om av Trump och Biden. Här skulle preferensröstning, som finns i ett par delstater för andra val, göra att väljarna kunde rösta på den de gillar mest och sedan på Biden eller Trump i andra hand. Då skulle det verkliga stödet för en annan kandidat visa sig, nu kommer många nog inte att våga rösta på någon annan än Biden eller Trump. För valet i USA verkar i mycket handla om vilken kanddiat väljarna ogillar mest
