Valresultatet i Nya Zeeland, med enpersonsvalkretsar och utjämningsmandat. Från Wikipedia, Erinthecute
Nya Zeeland har inte som andra länder med brittisk politisk tradition enbart majoritetsval i enpersonsvalkretsar. Landet har i stort samma valsystem som i Tyskland. Det finns 72 enpersonsvalkretsar och 48 utjämningsmandat. Spärrgränsen är fem procent. Det blir 120 mandat, men om fördelningen då inte är proportionell läggs ytterligare mandat till för att få en mer rättvis fördelning. Den här gången kommer parlamentet att bestå av 122 ledamöter. Väljarna har två röster, en för deras valkrets och en liströst för partierna. Liströsten avgör fördelningen i parlamentet.
Ursprungsbefolknnigen Maori röstar på sju mandat. De är också enpersonsvalkretsar, men geografiskt då mycket större än de andra valkretsarna. Väljare med maorisk bakgrund kan välja om de vill rösta i maorivalkretsarna eller de där alla får rösta. Den andra rösten, dvs liströsten som i praktiken avgör partiernas mandat, är dock inte uppdelad. Där ingår maorier och ickemaorier i samma röstländ. Det går att vara kandidat i maoriska valkretsar utan att vara maorier, men däremot har bara de som registrerar sig som maorier rösträtt. Den här gången vann ett maoriskt parti fyra av de sjumandaten, övriga gick till socialdemokratiska Labour. Frågan är dock hur maorier ska definieras, men det verkar dock inte vara någon stor fråga. Väljare som har maorisk bakgrund är inte alla med i den maoriska röstlängden, eftersom individen själv avgör vilken röstlängd man ska finnas på. Egentligen tveksamt med etnisk uppdelning av röstandet, men de här mandaten har funnits sedan sedan 1867.
Labour hade under tidigare premiärministern Jacinda Arden stora framgångar och hade styrt under två mandatperioder. Den senaste med egen majoritet, vilket är mycket svårt att uppnå i ett proportionellt valsystem som det nyzeeländska.
Nu gick det desto sämre, Labour gick från 50 procent till 27 procent. Det stora oppositionspartiet National gick fram från 25,5 procent till 39 procent. Väljarna hade tröttnat på Labour, på landsbygden fanns missnöje med nya miljöregler och allmänt fanns en trötthet över den hårda politiken under Covid.
Några dramatiska förändringar lär det inte bli. National får bilda regering, men behöver stöd av andra partier. Nya Zeeland har ett bra och stabilt valsystem och motsättningarna ter sig mindre än i flera andra demokratiska länder.
