Väljarna i Berlin, som är en egen delstat i Tyskland, fick göra om valet från september 2021. Det ägde rum samtidigt som förbundsdagsvalet, men det fungerade dåligt, vilket bland annat ledde till långa köer vid vallokalerna. Därför beordrade en domstol att väljarna skulle rösta igen (dock behövde inte förbundsdagsvalet göras om) 12 februari 2023. Valdeltagandet sjönk till 63 procent jämfört med 76 procent i valet 2021. Den gången höjdes valdeltagandet dock av att det samtidigt var förbundsdagsval, vilket brukar ha högre valdeltagande än delstatsval. I delstatsvalet 2016 var valdeltagandet 67 procent.
Valet var en stor framgång för kristdemokratiska CDU, som ökade med över 10 procentenheter till 28,2 procent och blev klart störst. (Det gäller att ha koll på siffrorna, ibland är jämförelsen med valet 2016, men oftast med det för dåligt genomförda 2021) Socialdemokratiska SPD och De Gröna fick båda 18,4 procent, men SPD fick något hundratal röster med. Det kan vara viktigt i koalitionsförhandlingar, då största partiet i et majoritetsstyre är det som får leda koalitionen.
Liksom i de nationella valen finn en spärr på 5 procent och väljarna röstar både i enpersonsvalkretsar och för proportionella mandat. De proportionella är avgörande, församlingen får en strikt proportionell sammansättning för alla partier som klarar spärrgränsen. Liberala FDP, som är med i den nationella regeringen med SPD och De gröna, fick bara 4,6 procent och därmed inga mandat alls. 13,6 procent av rösterna var “bortkastade” och gick till partier som inte klarade spärrgränsen. Det är en stor andel, men den här gången påverkade det inte möjligheten att bilda majoritet. Inget parti vill samarbeta med högerpopulistiska Afd, som fick 9,1 procent av rösterna.
Även i delstaterna finns den tyska aversionen mot att bilda minoritetsstyren, vilket kan leda till brokiga majoriteter. SPD, Gröna och vänsterpartiet die Linke (anses inte rumsrent på nationell nivå, men har ingått i delstatsmajoriteter) bildade majoritetsregering och har även efter valet en majoritet av mandaten. Alla tre partierna minskade dock jämfört med valet 2021. (De Gröna marginellt och de gick fram jämfört med 2016). Många väljare var trötta på att Berlin hellre verkade framstå som “charmigt och bohemiskt” än väl fungerande.
Storstäder brukar numera rösta mer vänster, men det här valet följde ganska väl de nationella opioninsmätningarna. i februari 2023. (Kanske den länkade sajten visar annat om detta läses vid ett senare tillfälle.) CDU ligger runt 25-28 procent och fick drygt 28 procent i Barlin. Noterbart är att partiet gjorde ett bättre valresultat än de lokala mätningarna. SPD och De gröna ligger båda på 16-21 procent, SPD för tillfället något större. Sammantaget fick Die Linke och AfD drygt 20 procent, viket motsvarar röstandelen i nationella opinionsmätningar. Där får AfD 13-16 procent och die Linke 4-6 procent, med tendenser till uppgång för AfD de senaste veckorna (början på feb 2023) I Berlin fick dock Die Linke 12,2 och AfD 9,1 procent. Die Linke betydligt starkare i det forna Östtyskland, något som också avspeglas i valresultatet i forna Väst, respektive Östberlin. De Gröna är starka i de inte delarna av staden och bland yngre väljare.
AfD och die Linke står för en mer ryssvänlig politik, men valresultatet tyder inte på att stödet för Ukraina skulle svikta bland majoriteten av tyskarna.
