Riksdagsvalet i Estland blev en framgång för de två liberala partierna Reformpartiet och Esti 200. Reformpartiet mer marknadsliberalt, Esti 200 mer socialliberalt och teknokratiskt.
Estlan har ett proportionellt valsystem, med en spärrgräns på fem procent och utjämningsmandat. Kandidater som får många personkryss kan dock bli valda i en enskild valkrets även om partiet de ställer upp för inte får fem procent i landet som helhet. Det var dock inga kandidater som direktvaldes på detta sätt, även om ett par var ganska. 6,6 procent röstade på partier eller individer som inte kom in och påverkade därmed inte parlamentets sammansättning.
Estland tillåter nätröstande, och för första gången röstade mer än hälften elektroniskt. Valet ägde rum i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina. Partier som ville hålla igen med det miltära stödet och motsatte sig att ta emot fler flyktingar (nationalkonservativa Ekre) eller tidigare hade starkt stöd av den ryskspråkiga minoriteten (Centerpartiet) gick bakåt. Ett proryskt parti ökade till 2,4 procent. En bit från spärrgränsen men med betydligt större stöd i mer ryskspråkiga valkretsar.
Ekonmin var ganska skakig. Enligt Svenska Yle i den länkade texten sjönk Estlands bruttonationalprodukt under 2022 samtidigt som inflationen i somras och höstas var högst i EU. Nu ligger inflationen under 18 procent, men som mest var den över 25 procent. Det hindrade dock inte regerande Reformpartiet från att göra ett bra val under ledning av populära statsminister Kaja Kallas.
Nationalkonservativa Ekre misstänkliggjorde det elektroniska röstandet, där partiet fick en liten andel. Det följer i Donald Trumps och andra högerpopulisters fotspår med att inte vilja acceptera valförluster. Det vore dock olyckligt om osaklig kritik gjorde att problem med brev- och elektronisk röstning inte får motiverad uppmärksamhet.
Den främsta nackdelen handlar inte, som de dåliga förlorarna hävdar, om att det skulle fuskas vid räkning eller röstning. Men den för demokratin viktiga valhemligheten försvagas om väljare kan rösta hemma i stället för ensam i ett valbås. Det finns större utrymme för andra som familjemedlemmar, aktivister med flera att påverka valet. I förlängningen skulle det också vara lättare att “sälja” röster när köparen kan se på när rösten avges. Ett löfte att mot betalning rösta på ett visst sätt blir “osäkert” för röstköparen om väljaren sedan ändå avger rösten i valbåsets enskilda rum.
Det var inte så att påtryckningar på enskilda väljare avgjorde valet i Estland och motsättningarna är inte så djupa mellan partierna. Men röstregler är inte främst till för “soliga” dagar, utan ska skydda demokratin och väljarna när de politiska motsättningarna är stora. Därför är det angeläget att värna valhemligheten, och det sker bäst genom röstande i egna valbås i röstlokaler.
Noterbart är att dåvarande Folkpartiet gav mycket stöd åt Reformpartiet när Estland hade blivit fritt och demokratin behövde byggas upp. I dag är Reformpartiet stort och närmast statsbärande, medan Liberalerna (tidigare Folkpartiet) i Sverige kämpar för att överleva. Så kan det gå i politik…
