Socialdemokratiska Arbeiderpartiet med statsminister Jonas Gahr Störe är inte längre Norges största parti.
Det finns flera likheter mellan politiken i Norge och i Sverige. Socialdemokraterna (Arbeiderpartiet) har dominerat, det har varit blockpolitik mellan höger och vänster. Kommuner och regioner har ganska likartade uppgifter, även om sjukhusen är statliga i Norge.
Nu verkar Socialdemokraternas ledande ställning dock slutligt bruten i Norge. I de norska kommunvalen blev Arbeiderpartiet för första gången sedan 1924 inte största parti. Moderaternas systerparti Höyre fick 25 procent, och Arbeiderpartiet knappt 22 procent.
Vad har hänt? Höyre har haft liknande siffor tidigare vid bra val. Det är istället främst Socialdemokraterna som har minskat. På den rödgröna sidan har fler väljare gått till mindre partier till vänster om mitten som Miljöpartiet, Senterpartiet (mindre marknadsliberalt och mer landsbygdsorienterat än svenska C), Socialistisk venstre (Vänsterpartiets systerparti) och vänsteryttern Rödt. Norge har likt flera andra länder fått ett mer fragmenterat partisystem.
En viktig skillnad är dock att Norge har skilda valdagar, medan vi i Sverige röstar till riksdag, region och kommun på samma gång.
Nu slår för all del rikstrender igenom också i kommunvalen. Regeringspartierna Arbeiderpartiet och Senterpartiet har tappat stöd i den nationella opinionen och gick kraftigt tillbaka i lokalvalen. Höyre, som vid förra kommunalvalen hade regerat länge men nu är oppositionsparti, gick framåt. Till skillnad från Moderaterna i Sverige gick det bra för Höyre i storstäder, som i land efter land har gått till vänster. Ungdomsväljarna röstade höger, kvinnor mer vänster och män mer höger.
Valdeltagandet brukar bli sämre i kommunval, det var drygt 60 procent. Norge har dock genomgående lägre valdeltagande än Sverige, och det är svårt att se att något parti gynnas eller missgynnas av att färre röstar. Inte heller verkar valdag avgöra valdeltagande. Danmark, som röstar på vardag och Sverige, som röstar på söndag, har högre valdeltagande än Norge, som röstar på vardag, och Finland, som röstar på söndag.
Regeringspartierna fick dock större röstandel i kommunvalet än de har i nationella opinionsmätningar. Ett tecken på att väljare skiljer mellan riks- och kommunval.
Som helhet är skilda valdagar att föredra. De ger större möjligheter för politiken på de olika nivåerna att synas, även om rikspolitiker alltid lär dominera. I Sverige blir de lokala riksdagsledamöterna mer anonyma, när partiledarna och kommunpolitiken slår igenom mest under valrörelsen.
Det blir för långt mellan valen i Sverige, partierna får mindre möjligheter att nå ut och få nya medlemmar. Val vartannat år är bättre för det politiska intresset och demokratins vitalitet än att det (undantaget EU-valen) går fyra år mellan valen.
Liberala Venstre, som har en bakgrund påminnande om Liberalerna/Folkpartiet gick fram i kommunvalen till 5 procent. Vesntgre stödjer också i allmänhet borgerliga regeringar, men har med en “grön” tradition öppnat för samarbete också med norska Miljöpartiet.
