Ett riktigt dåligt mellanårsval för President Donald Trump. Foto: US departement of agriculture
Ibland verkar Sverige närmast bestå av 10 miljoner USA-experter. Politiken i USA följs i detalj både i nyhetsmedier och på sociala medier. Politiken i grannländer och i stora europeiska länder får mindre uppmärksamhet. Schablonen om ”Sverige som den femtiförsta delstaten” stämmer till en del.
Ofta vore det bättre om mer uppmärksamhet ägnades åt grannländer, EU eller stora länder i Europa. Det var dock befogat med det stora intresset och informationen kring mellanårsvalet i år. President Trumps hotfulla, maktfullkomliga och oförutsägbara uppträdande har gjort det mycket angeläget också för oss som inte bor i USA att presidentens makt begränsas och att Republikanerna straffas för att de okritiskt slutit upp bakom president Trump.
Beteckningen Mellanårsval beror på att det inte är presidentval, utan att valet äger rum i mitten av sittande presidents fyraåriga mandatperiod. Förutom avsaknaden av presidentval är det lika många federala val och minst lika många val i delstaterna under ett mellanårsval.
Det var val till guvernör i 36 av de 50 delstaterna och val till delstatskongresserna. En poäng i att välja guvernör (motsvarar ungefär president på delstatsnivå) när det inte är presidentval är ökad uppmärksamhet.
Det förefaller däremot mindre motiverat att i delstater också ha senat och representanthus. Där finns inte motivet att som på federal nivå ge lika många platser (två) till små som stora delstater. Endast Nebraska har ett enkammarsystem
Mellanårsvalen brukar innebära att presidentens parti backar. Något liknande syns också i andra länder med skild valdag. Väljare kan passa på att markera missnöje med den sittande nationella regeringen. Valdeltagandet brukar också vara lägre.
Den här gången verkar det ha varit en ovanligt högt valdeltagande för att vara mellanårsval. Valdeltagandet uppges till 49 procent av röstberättigade. Ibland anges valdeltagande av registrerade väljare, vilket ger högre procent då inte alla registrerar sig för att rösta. Betydligt lägre än i Sverige, men så har amerikaner många val och måste registrera sig för att få rösta. I Sverige är alla val utom EU-valet kopplade till riksdagsvalet och äger bara rum vart fjärde år.
Genomgående röstade fler som stödjer Demokraterna. Det ser ut att ha vaitr ett mobiliseringsval, en del republikaner markerade missnöje med president Trump genom att avstå från att rösta. Maine uppges ha haft högst valdeltagande. Minnesota, som brukar ha högt valdeltagande, uppges dock i en annan sajt ha haft högst valdeltagande.
Opinionsmätningarna spådde framgångar för Demokraterna, men de hade flera gånger tidigare underskattat stödet för Trumps Magarepublikaner. Den här gången var det tvärtom, Demokrateras framgång blev större än väntat, och valvinden blåste över hela landet. I representantshusvalen, som gällde hela USA, röstade nästan 56 procent på demokrater och närmare 43 procent på republikaner. En skillnad på 13 procentenheter!
Republikanerna hade trixat med valkretsarna (gerrymander) i representanthuset. Demokraterna svarade i Kalifornien. Beräkningarna tydde på att nettovinsten för Republikanerna skulle bli runt nio valkretsar. Men med valvinden mot sig blev resultatet snarast det motsatta.
Republikanerna förlorade valkretsar när de skapade fler med en förmodad klar men begränsad majoritet. Nu föll de istället som käglor när många väljare övergav Republikanerna.
Demokraterna vann åtta platser i senaten och har en majoritet på 55-44 när Alaskai inte är färdigräknad. Mätningarna gav Dem en möjlighet att vinna senatsmajoritet, men få trodde på en så stor framgång. Dem vann i republikanska fästen som Mississippi, Sydcarolina och Kansas, den senare hade inte valt en demokratisk senator sedan 1932. Andra vinster i delstater som ett bra tag röstat republikanskt, om än mer förutsedda, var Texas och Iowa.
Det fanns en förväntan att Dem skulle få majoritet i representanthuset, marginalen var mycket knapp i Reps förmån. Men återigen blev marginalen mycket större än väntat. Marginalen är när 14 mandat återstår att räkna 254-167 till Dems fördel, en nettovinst på 42 platser.
Demokraterna vann fem nya guvernörsposter. När två delstater återstår att räkna är det 28-20 till Dems förmån. För första gången på länge vann Dem guvernörsvalet i Texas.
Följde med särskilt intresse Minnesota och Iowa. Min fru Michele kommer från Minnesota och har släkt och vänner där och i Iowa. Har hållit kontakt med en vän från Iowa, som var utbytesstudent hos oss en sommar för ett bra tag sedan (1971).
Michele och våra två barn är medborgare i USA. De får i federala val rösta i den valkrets utanför Minneapolis där Michele bodde innan hon flyttade till Sverige. Michele var ivrig om att alla skulle rösta, men Demokraten i valkretsen (distrikt 2) vann klart. Det är återkommande nackdel med system med enpersonvalkretsar rakt av. I många valkretsar behövs inte rösten, utgången framstår som klar och det kan minska valdeltagandet.
En lösning på att låta fler väljare påverka vore att införa preferensröstning. Alaska och Maine har redan preferensröstning, (kallas rank choice voting i USA), vilket kan påverka utfallet i det jämna ännu inte färdigräknade senatsvalet i Alaska. Om ingen kandidat får 50 procent av förstahandsrösterna, förs andrahandspreferenser över tills någon får 50 procent. Man börjar med den kandidat som fick minst röster. I Maine förlorade senator Susan Collins (Rep) som suttit i flera mandatperioder. Hennes demokratiske motståndare Troy Jackson fick över 50 procent av förstahandsrösterna, så preferensrösterna behövdes inte.
Minnesota har för det mesta röstat på demokrater. Det finns en del likheter med Skandinavien, fackföreningarna har varit jämförelsevis starka och samarbetat med Demokraterna. Det kulturella inslaget från Norden är tydligt på flera sätt.
På senare tid har Minnesota, likt många delstater, förändrats genom invandring. Främst har många somalier flyttat dit. Kongressledamoten för Minneapolis, den vänsterinriktade (och beslöjade) Ilhan Omar är av somaliskt ursprung. Migrationspolisen ICE agerade hårt i Minnesota, två personer blev dödade och det var mycket protester. Min frus brorsdotter, som är adopterad från Etiopien, blev stoppad och trakasserad av ICE utan anledning i Duluth, som ligger i den norra delen av delstaten.
Den här gången var det ingen tvekan om valutgången. Demokraterna vann senatsvalet, guvernörsvalet och fick majoritet i båda delstatens kamrar. Geografisk är delstaten delad, Republikanerna vann tre och Demokraterna fyra av platserna i representanthuset, den åttonde är extremt jämn och när detta skrives inte färdigräknad. Demokraterna dominerar i storstäderna Minneapolis/St Paul med omnejd, medan Republikanerna är starkare i mindre orter och på landsbygden. Den nordöstra valkretsen med Duluth som största tätort där Michele gick på gymnasiet var länge ett demokratiskt fäste med starka fack i närliggande gruvdistrikt. Men då befolkningsökningen främst har skett i Minneapolis/St Paul med omnejd har de andra valkretsarna utvidgats geografiskt.
Duluthvalkretsen har vuxit söderut och fått in områden där Republikanerna är starkare. De senaste valen har Republikanerna vunnit. Noterbart är att i Chisago County, dit Karl-Oskar flyttar i Mobergs utvandrarböcker och som vårdar de svenska traditionerna, röstar en stor majoritet på Republikanerna. Också i detta val.
Iowavännen var en ”Countryclub” republikan, mer åt mitten/vänster i sociala frågor som abort eller samkönade äktenskap och, men i ekonomiska frågor som skatter och välfärd mer åt höger. Har hela tiden varit emot Donald Trump och röstade den här gången bara på demokrater.
Demokraterna vann senatsval, guvernörsval och tre av fyra valkretsar i representanthuset. En viktig förklaring är att många i den jordbruksberoende delstaten inte gillade att Irankriget höjde dieselpriser, priset på konstgödsel och att handelskonflikterna kring Trumps tullar gjorde det svårare att exportera livsmedel.
Vad händer nu inför presidentvalet 2028.? Svårt att sia om, liksom hur Demokraterna kan förvalta sin majoritet i kongressen, hävdade flera av våra främsta USA-experter på ett möte med Frisinnade klubben. För Republikanerna gäller det om de kan frigöra sig från beroendet av Donald Trump och om/hur han kommer att försöka styra vem som blir partiets kandidat.
Demokraterna är splittrade i en mer vänsterinriktad socialistiskt inspirerad vänstersida och mer mitteninriktade politiker. Delstaterna är olika och Demokraterna kan låta mer radikala delar avi Kalifornien/New York än i Texas eller Iowa.
Den här gången blev flera vänsterinriktade kandidater, som El Fayed från Michigan, (förste muslimen i senaten) valda. Klarade de sig sämre än mer mitteninriktade kandidater? Ja, hävdar Bill Scher och the Economist.
Men nog svårt att veta, noterade att de mer radikala senatskandidaterna i Michigan och Minnesota fick något lägre röstandel än de mer måttfulla guvernörskandidaterna. Men alla vann klart och entydigt, när valvinden blåser kraftigt kan kandidater med olika inriktning hänga på. Minnesota har en tradition av att rösta på kandidater till vänster. Micheles tidigare lärare i statskunskap på college, professor Paul Wellstone var i en av kongressens mest radikala senatorer.
Därför är den här valsegern nog en dålig mätare på hur Demokraterna klarar sig bäst i ett jämnare val.
President Trump menade att det hade gått bättre för Republikanerna om han stått på valsedeln. Men mycket tyder snarare på att väljarna just uppfattade att de röstade om Donald Trump. En majoritet röstade mot Republikanerna som en markering mot president Trumps oförutsägbara och maktfullkomliga beteende.
Sittande regeringschefer har det besvärligt på många håll. Det är långt ifrån bara president Trump som har lågt förtroende. Trump har stöd av 30-40 procent, vilket visar att än finns det en hel del väljare som sluter upp bakom honom. Men det är runt 60 procent som inte har förtroende för Trump. Allt fler ser igenom en ogenomtänkt och bombastisk politik.
Det finns därför anledning att påminna om ett citat där president Abraham Lincoln brukar anges som källa, trots att det är oklart om han verkligen har sagt detta och att liknande uttryck fanns tidigare:
You can fool all the people some of the time, and some of the people all of the time, but you cannot fool all the people all the time. (Man kan lura en del människor hela tiden och man kan lura alla människor en tid, men man kan inte lura alla människor hela tiden.)
