Vladan Lausevic skriver ett nyhetsbrev om Serbien och har en aktiv blogg. Här gästskriver han om mysteriet varför Serbien har nästan lika många väljare som befolkning. Vladan skriver och bloggar utan någon anställning som skribent och är därför beroende av donationer och stöd.
Vladan ordnar sitt särskilda nyhetsbrev – Serbienbrev – till alla som hjälper med en valfri donation via Swish på 0762345677. Här är hans Facebooksprofil.
Och här texten:
Inför valet skämtades det i Serbien om att landet måste vara ovanligt mycket demokratiskt. Det finns nämligen nästan lika många registrerade väljare som invånare. Då får väl även små barn och tonåringar rösta?
Skämtet bygger på siffror som verkligen ser märkliga ut. Inför valet den 25 oktober fanns 6 451 292 registrerade väljare. Samtidigt uppskattas Serbiens befolkning till omkring 6,55 miljoner människor. Nästan 99 procent av invånarna skulle alltså vara gamla nog för att rösta.
Det kan låta märkligt men verkligheten är mer komplicerad. Drygt 1,1 miljoner av invånarna är under 18 år, vilket också betyder att omkring 5,4 miljoner vuxna bor i Serbien. Röstlängden innehåller ungefär en miljon fler personer än den vuxna befolkningen.
Den viktigaste förklaringen är diasporan. Serbiska medborgare som bor i andra länder kan fortfarande stå kvar som väljare på sin senaste adress i Serbien. Samtidigt som de inte räknas som bosatta i befolkningsstatistiken.
En annan förklaring är Kosovo. Serbiens officiella befolkningssiffror omfattar inte Kosovo, men den serbiska staten betraktar fortfarande området som en del av landet. Serbiska medborgare från Kosovo finns därför med i röstlängden.
Den oberoende valövervakningsorganisationen CRTA har deltagit i granskningen av röstlängden. Någon fullständig kontroll blev inte klar före valet. Enligt CRTA fick granskarna inte heller tillgång till alla de register och uppgifter som behövdes för att slå fast hur korrekt röstlängden verkligen är.
Vidare, enligt CRTA fanns det misstänkta dubbla registreringar, adresser som inte stämmer och personer som kan stå kvar i registret trots att uppgifterna inte längre är aktuella. Det fanns också fall där väljare registrerats på nya adresser inför val och som vid tidigare val har väckt misstankar om organiserad flyttning av väljare mellan kommuner.
Situationen betyder inte att Serbien har en miljon falska väljare. Problemet är att staten ännu inte tydligt kan förklara hur hela skillnaden ser ut. Hur många som till exempel bor permanent utomlands? Eller hur många registrerade adresser är gamla eller felaktiga?
Med tanke på Studentlistans valvinst kommer även sådana frågor att hanteras mer och besvaras förr eller senare. Många i Serbien väntar nu på att en särskild anti-korruptions åklagarmyndighet och polis ska skapas för att hantera även sådana ärenden som rörande röstlängden.
Vladan Lausevic
