Statsministern och valvinnaren i Lettland Andris Kullberg. Från Wikipedia
Parlamentsvalet (Sejma heter parlamentet) i Lettland blev en stor framgång för ganska nya premiärministern Andris Kullberg och partiet Förenade listan (United list). Det fick 35 procent av rösterna, mycket i lettiska (och för all del de flesta länder numera) val.
Sex partier klarade femprocentspärren. Det svänger snabbt i lettisk politik. Partier bildas och försvinner ut parlamentet. Kullberg fick tilltrdäsa när sittande premiärminister fick avgå efter kritik för hur regeringen hanterade ukrainska militärdrönare som kommit ur kurs. Säkerhetsfrågor spelade en stor roll, inte så konstigt med tanke på Lettlands historia och närheten till Ryssland. Plånboksfrågor ska också, som för det mesta i val, ha varit viktiga.
Två populistpartier, det ena mer ryssvänligt kom på andra och tredje plats med 11-13 procent av rösterna. Förenade listans 35 procent av rösterna gav 41 procent av mandaten, vilket borde räcka för att kunna bilda regering nmed något eller några av de tre mindre partier som också kom in i parlamentet, somtotalt har 100 platser. Enligt Politico var tre av de sex partier, inklusive valsegraren Förenade listan, med i partier som är med i EU-grupperingar till höger om EPP, kristdemokrater och konservativa.
Lettland lär vara fast förankrat i EU och Ryssland ligger där det ligger. Partistrukturen står dock klart till höger om de nordiska länderna.
15,7 procent röstade på partier som inte klarade femprocentspärren. Läg därtill att valdetagandet var lågt, 51,8 procent. 1,6 procent blankröster bortfaller, det var bara hälften som röstade på partier. Sedan bortfaller 15,7 procent som röstade på partier som inte klarade spärren. Väljare som röstar på små partier eller inte deltar får visserligen stå sina kast, men nog försvagas parlamentets representativitet när en majoritet av väljarna inte påverkar dess sammansättning.
