Allmän Posts

Polariseringen syns efter franska parlamentsvalet

Franska parlamenstvalet blev en framgång för Marine Le Pens ytterhöger Nationell samling och en motgång för president Macrons Tillsammans (Ensemble) .

Det franska valsystemet är gjort för att ge presidentens parti majoritet och för att hålla ytterkantspartier borta. Parlamentsvalet är direkt efter presidentvalet för att gynna preisdentens parti. Den ny- eller omvalde ledaren brukar ligga bra till så snart efter den egna valsegern.

Valsystemet innebär två valomgångar i enpersonsvalkretsar, där de två främsta, eller någon gång de tre främsta, kandidaterna kvalificerar sig till den andra omgången. Den som får mer än 50 procent i första valomgången vinner direkt, om det blir en andra omgång blir den med flest röster vald.

Det gynnar mitteninriktade kandidater från stora partier. De stora partiernas kandidater går vidare i fler valkretsar, och är de mer mitteninriktade kan då få fler röster från utslagna kandidaters väljare. Särskilt missgynnade är större ytterkantspartier som många andra väljare starkt ogillar. Utfallet brukar avvika starkt från proportionella val, där partierna får mandat som i stort motsvarar röstandelen.

I valet 2017 fungerade systemet som tänkt. Den nyvalde president Macrons parti Framåt fick en massiv egen majoritet med 350 mandat av 577 i nationalförsamlingen. Detta trots att partiet bara fick 32 procent i första valomgången, där väljarna röstar på det parti de tycker bäst om. Men partiets kandidater gick ofta vidare till andra valomgången där de kunde få röster från vänster om de mötte en högerkandidat och vice versa.

Det tidigare maktpartiet till höger Republikanerna förlorade många röster och fick 21 procent, men klarade sig ändå hyggligt med 136 mandat. Det andra maktpartiets Socialisterna fick däremot bara behålla 45 mandat. Marine Le Pens ytterhögerparti Nationell samling (NS) fick 13,2 procent av rösterna men bara åtta mandat. Vänsterytterpartiet Okuvade Frankrike under Jean Luc Melenchon fick 11 procent och endast 17 mandat.

Den här gången 2022 fick däremot inget parti egen majoritet. Macrons nu omdöpta parti Tillsammans fick 245 mandat, en bit från de 289 som krävs. Vänstern (Okuvade Frankrike, Socialisterna, Kommunisterna och Gröna) ställde upp gemensamma kandidater i alla valkretsar som Nupes och fick 131 mandat. Nationell samling fick 89 mandat och Republikanerna 61 platser. Därutöver tillkom invalda med oklar nationell partibeteckning. Några kan räknas till de större partierna, vilket gör att mandatfördelningen kan variera på marginalen i olika sammanställningar

Både Tillsammans/Framåt och Republikanerna tappade många mandat, men gynnades ändå av valsystemet. Tillsammans 25,7 procent i första valomgången kan jämföras med 42 procent av mandaten. Republikanerena fick 11 procent första valomgången och 11 procent av mandaten. Nationell samling hade knappt 19 procent och fick 15 procent av mandaten. Nupes hade en negativ avvikelse med 25,6 procent i första omgången, men 22 procent av mandaten trots att valsystemet brukar gynna de största partierna.

Om Frankrike hade haft det tyska valsysystemet med full proportionalitet men med en spärr på 5 procent hade mandaten varit Tillsammans 183, Nupes 182, NS 132 och Republikanerna 80. Inga andra hade klarat spärren. (Bortser från att en del mandat i Tyskland är i enpersonsvalkretsar och då kunde några av smågrupperna kunnat vinna där) .

Valresultatet var således långt ifrån proportionellt, men det gynnade inte stora mittenpartierna lika tydligt. som tidigare. NS vann över hälften av de 108 valkretsar i andra omgången där motståndaren kom från Tillsammans.

Utfallet blev, som nämnts sämre för Nupes, som förlorade många valkretsar i andra omgången. Det verkar som fler väljare till höger röstade emot Nupeskandidater än väljare till vänster röstade mot NS. Taktikröstandet var logiskt om huvudsyftet var att hindra Macrons Tillsammans från att få egen majoritet. Men samtidigt innebar det att ytterhögern i NS fick fler mandat. Det gemensamma agerandet med en vänsterallians innebar dock ändå att mandaten för den samlade vänstern blev betydligt fler än 2017.

Frankrike blir mer svårstyrt, men parlamentet har en mandatfördelning som bättre än i tidigare val speglar partiernas stöd bland väljarna. Stödet för ytterpartier med en mer EU- och Natoskeptisk syn har funnits förut, men den här gången syns det mer. Fler väljare valde att markera mot Macron genom taktikröstande eller med att avstå i andra omgången.

Frågan är vad som händer. Blir det ett snabbt nyval? Presidenten kan upplösa nationalförsamlingen, eller får Macron agera som svenska statsminitsrar har gjort på senare år?

Leave a Reply

Your email address will not be published.