Partiledaren, miljardären och affärsmannen Andrej Babis parti ANO vann valet i Tejeckien.
Parlamentsvalet i Tjeckien blev en seger för populistiska ANO, sedan grundandet 2011 lett av affärsmannen och miljärdären Andrej Babis. Partiet fick 34,6 procent och 80 av mandaten i parlamentets underhus, vilket avgör regeringsfrågan. Det var en tydlig framgång jämfört med valet 2021, då ANO fick 27,1 procent och 72 mandat. Jämfört med valet 2017 är det dock en mindre uppgång, särskilt i mandat. Då hade ANO 29,6 procent och 78 mandat.
ANO betecknas som pragmatiska populister. Från 2014 var partiet medlem av den liberala gruppen i EU-parlamentet, men efter EU-valet 2024 lämnade partiet Renew Europe och bildade i stället Patrioter för Europa tillsammans med bland annat Viktor Orbans Fidesz, Marine Le Perns Nationell samling och österrikiska FPÖ!! Den gruppen innehåller partier som inte tydligt stödjer Ukraina. Ett långtgående partigruppsbyte, en stilla fråga kan vara varför detta svajiga och i varje fall milt EU-skeptiska parti så länge kunde vara medlem i den liberala gruppen.
ANO har när det gäller utrikespolitik, liksom i andra frågor, varit tvetydigt, men Babis försäkrar att partiet är för EU och Nato. Det kan vara att Babis inser att utträde och omfattande obstruktion inom EU kostar mer än det smakar, men valet av samarbetspartier i EU inger oro om att partiet har en i varje fall total principlöshet.
Tjeckiens valsystem är proportionellt, utan utjämningsmandat och med en femprocentsspärr. Spärren är högre för valallianser. Det ledde till kontroverser, bara SPOLU, som utgjorde grunden i den tidigare regeringen, ställde upp som en trepartiallians. Både högernationalistiska SPD och vänsterinriktade Stacilo! hade ett huvudparti som ställde upp och representanter för de andra partierna på sina listor. Ett sätt att kringgå reglerna som domstolar under visst grymtande medgav.
Det finns också ett kryssmodell, där väljarna får kryssa upp till fyra kandidater på partiets lista. Får de mer än fem procents kryss går de upp till toppen av listan
Valdeltagandet ökade till 69 procent. SPOLU, som består av konservativa Civic Democratic party (som sitter i samma EU-grupp som SD) kristdemokratiska KDU-CSL och EU-vänliga liberalkonservativa TOP 09, fick tillsammans 52 mandat (-19) och 23,4 procent (-4,4).
Liberala/gröna Piratpartiet fick 18 mandat och 9 procent. Liberala och decentralistiska Borgmästare och oberoende fick 11,2 procent och 22 mandat.
I förra valet ställde partierna upp tillsammans. ”Borgmästarpartiets” kandidater fick mycket mer personskryss, vilket missgynnade Piratpartietikandidaterna. De fick bara 4 av alliansens 37 mandat.
Sammantaget gick det bättre den här gången när de ställde upp som två olika partier. 20 procents röster mot 15,6 och 40 mandat mot 37.
Det var två partier till som kom in, SPD och ett bilistparti (AUTO), som var missnöjt med miljöregler. Förra gången röstade mer än var femte väljare på partier som inte klarade spärren, den här gången var det ”bara” 7,6 procent. Vänstern under Stacilo fick 4,31 procent av rösterna och var enda partigrupperingen som var nära spärrgränsen.
Valet 2021 visar problemen med spärrgränser när var femte väljare ”kastar” bort sin röst. Ett starkt argument för att väljarna ska få preferensrösta så att deras röster kan överföras till ett annat parti.
Valsystemet innebär att större partier gynnas något då det inte finns utjämningsmandat. ANO siktar på att bilda minoritetsregering och söka stöd hos SPD och AUTO. Det kan bli besvärligt.
De tidigare regeringspartierna och ANO vill inte samarbeta. Kanske kan det ändras, ANO har ju ändrat sig tidigare. Men nog har det sina risker med partier som leds av ombytliga affärsmän.
Valresultaten visar samma mönster som i andra länder. Populistpartiertill höger har mindre stöd i storstäder. I Prag fick ANO 20 procent och SPOLU 34 procent. Även Piraterna och Borgmästarna klarade sig bra i Prag. Bland utlandsröstarna (utlandsröstande hade underlättats) fick ANO bara 4 procent mot SPOLUs 39 procent.
