Parlamentsbyggnaden i Bukarest, Rumänien. Bild från Wikipedia
I första omgången i presidentvalet i Rumänien fick höggerradikale Călin Georgescu flest röster trots mycket lågt stöd i opinionsmätningarna. Det har väckt frågor om manipulering och utländsk påverkan.I parlamentsvalet veckan efter gick det bättre för de etablerade partierna, men de tappade stöd till högernationalistiska partier.
Rumänien har ett tvåkammarsystem med val till båda kamrarna samtidigt. Vlasystemet är likartat, med en femprocentsspärr för partier och högre spärr för valallianser. I representanthuset, med 330 ledamöter kan representanter för minoriteter få plats om de når ett visst (ganska lågt) röststöd. Efter det här valet finns det 19 minoritetsrepresentanter. Som kuriosa kan noteras att här finns Tjckoslovakien kvar, tjecker och slovaker har ett gemensamt parti. med ett mandat
Senaten har 136 ledamöter. Valresultatet är lika, men inte identistiskt för de båda kamrarna. Rumänien styrdes av en majoritetskoalition av socialdemokrater och nationalliberaler. Partierna backade och förlorade majoriteten. Högerradikala partier gick fram och fick sammanlagt drygt 30 procent av rösterna. Över 10 procent av väljarna röstade på partier som inte fick några platser i parlamentet.
Som i flera länder finns missnöje med dålig ekonomi, misstro mot styrande och i Rumänien rädsla för att kriget i grannlandet Ukraina ska spridas. Det bidrog till valresultatet, noterbart är att diasporan, de många rumäner som flyttat till andra EU-länder, i hög grad stödde den högerradikale presidentkandidaten.
Det kan gå för de styrande partierna att få ihop en ny regering, men då behöver de stöd från fler partier. Rumänien tycks som så många andra länder ha ett högerradikalt väljarblock på 15-30 procent.
