Valkretsarna på Irland har 3-5 mandat. Bild från Wikipedia
Valdeltagandet i parlamentsvalet på Irland var 59,7 procent, lägst sedan 1923. Väljarna var inte starkt engagerade och verkar inte heller vara specielt missnöjda. Till skiillnad från många andra val på senare år klarade sig regeringspartierna bra, De gröna undantaget.
Fianna Fail och Fine Gail är båda centerhögerpartiet som har dominerat irlaändsk politik sedan självständigheten från Storbritannien 1921. Fianna Fail var emot uppgörelsen med britterna och Fine Gail för. Det ledde till hådra konflikter och partierna har därefter under lång tid alternerat i regeringsställning. Men fler partier har växt i styrka och vänsternationalistiska Sinn Feiin, tidigare terroorganisationen IRA:s politiska gren, moderatade sin politik och vann nya väljare när konflikten på Nordirland lugnades ned med Långfredagsavtalet
De tidigare motsättningarna är borta, Fianna Fail sitter numera i den liberala gruppen i EU och Fine Gail i den konservativa/kristdemokratiska.
Sinn Fein gick fram och de två traditionella partierna bildade de efter förra valet koaltion tillsammans med De Gröna. Mycket tyder på att koalitionen fortsätter, de två partierna fick runt 20 procent var (Fianna Fail något större. De Gröna gjorde däremot ett katastrofval och har bara en plats av de de 174 mandaten.
Fianna Fail och Fine Gail har 86 mandat tillsammans, nära egen majoritet. De kan förhandla med andra mindre partier som Labour och Socialdemokraterna, eller med några av de 16 oberoende kandidaterna. De vill inte samarbeta med Sinn Fein, som också fick runt 20 procent, en tillbakagång sedan förra valet. Sinn Fein söker en mer vänstyerbetonad regering, men mandaten räcker inte.
Iraland har de brittiska Liberaldemokreaternas favoritvalsystem, STV, single transferable vote. Det är ett preferenssystem där väljarnen rangordnar kandidaterna. Valkretsarna har 3-5 mandat. Om förstahandsrösterna räcker till att bli vald (minst 20 procent i en femmandatsvalkrets) blir den kandidaten vald. Blir det röster över fördelas de på de andra kandidaterna. Om då ingen kommer upp i valkvoten 20 procent, elimeras de med minst röster och deras andrahandsröster fördelas. Så håller man på tills alla mandat har fördelats.
Där finns inga utjämningsmandat, och eftersom valkretsarna är ganska små krävs det rätt hög röstandel för att bli vald. Preferensröstningen gör att inga behöver taktikrösta i första omgången, och de kan genom andrahandsrösten påverka vilka som blir valda.
Utslaget blev, i alla fall den här gången, ganska mycket i linje med partiernas styrka. Fianna Fail och Sinn Fein fick fler mandat än röstandel, men bara med några procentenheter. Det innebär att Sinn Fein måste ha fått en del andrahandsröster, terroriststämpeln är borta.
Irland har de senare åren haft en god ekonomisk utveckling, låga företagsskatter har lockat dit amerikanska företag. Det kan hotas om tillträdande president Dionald Trump kräver att företag flyttar tillbaka till USA, men just nu går det bra för Iraland.
Det kan förklara varför de stora partierna klarade sig hyfsat. Det är dock som ofta besvärligt för små partier i koalitioner, De Gröna drabbades hårt. Det kan göra det svårt att locka något annat litet parti in i koalition med Fianna Fail och Fine Gail.
Valsystemet gör att rösträkningen tar några dagar, men annars har det många fördelar.
