Högerextrema AfD vann nästan alla (blåfärgade)enpersponsvaölkretsar i Sachsen Anhalt. Från Wikipedia
Sachsen Anhalt är med drygt 2 miljoner invånare en befolkningsmässigt ganska liten delstat i Tyskland. Under det kalla kriget tillhörde delstaten Östtyskland.
Men det senaste delstatsvalet blev också internationellt en mycket stor nyhet. Det av Författningsskyddet som högerextremt klassade AfD fick 43,8 av rösterna och 39 av de 83 mandaten. Valdeltagandet var med 77,8 procent ovanligt högt för delstatsval.
AfD verkar som andra högerextrema/populistiska/nationalistiska partier (”kärt barn” har många namn) ha lockat väljare som tidigare inte tyckt det lönt att rösta att gå till valurnorna. Partiet hade starkt stöd i alla åldersgrupper, svagast bland äldre. AfD hade egen majoritet bland arbetarväljare. AfD är genomgående starkt i forna Östtyskland, men har ökat stöd också i forna Västtyskland.
Tyska delstater har samma valsystem som i de federala valen. Runt häften av mandaten fördelas i enpersonsvalkretsar, resten till fördelningen är helt proportionell. Väljaren har två röster, en för enpersonsvalkretsen och än för utjämningsmandaten. I praktiken är det den andra rösten som avgör den slutliga mandatfördelningen.
I det här fallet blev det 41 enpersonsmandat och 42 utjämningsmandat. AFD tog hem nästan alla (38) av enpersonsmandaten, tre gick till vänsterpartiet die Linke, med rötter i kommunistpartiet i DDR.
Bara partier med mer än fem procent får några mandat. Sju procent röstade på partier som inte klarade spärrgränsen, liberala FDP åkte med 2,6 procent ur delstatsparlamentet. Därför räckte AfDs 43,8 nästan till egen majoritet. Men i och med att BSW, vänster i ekonomiska och höger i sociala frågor, med knapp nöd klarade spärren, fick AFD 39 mandat, tre från egen majoritet.
Tyskar brukar inte ofta likt svenskar taktikrösta för att rädda kvar partier över spärren. Tvärtom har i en del val väljarna taktikröstat på det parti som ser ut att kunna bli störst och därmed göra anspråk på posten som ministerpresident.
Den här gången fanns dock tydliga uppmaningar att taktikrösta på partier som socialdemokratiska SPD och De Gröna, som enligt mätningarna låg nära spärren. Allt för att hindra en egen majoritet för AfD.
Det gav resultat, de gick till och med något framåt jämfört med förra delstatsvalet och kom en bra bit över spärrgränsen. I stället var det kristdemokratiska CDU som gjorde ett katastrofval, troligen både för att en tidigare populär ledare avgått och att sittande förbundskansler Friedrich Merz är djupt impopulär. CDU och die Linke kan också ha förlorat en del taktikröster, de fick sämre valresultat än de haft i opinionsmätningar.
Det tyska valsystemet är gjort för majoritetsregeringar, regeringsbildaren måste ha stöd av ett flertal ja-röster. ”Brandmuren” mot AfD blir mycket svår att upprätthålla, då ska alla från die Linke till CDU bilda delstatsregering. BSW har som enda parti förklarat sig villigt att samarbeta med AfD, men bara i enskilda frågor och inte i en regering. AfD kan driva igenom förändringar som att stoppa public service och ändra i skolan. Men de stora förändringarna, som minskad invandring och ökad återvandring, lägre energipriser och närmande till Ryssland, är svåra eller omöjliga att genomföra bara på delstatsnivå.
Framtiden kan bli dramatisk. Författningsskyddet har kallat Afd en ”bekräftat högerextremistisk rörelse”, vilket öppnar för att förbjuda partiet som ett hot mot demokratin. Det är dock en hög tröskel, och att totalförbjuda det enligt opinionsmätningarna största partiet i hela Tyskland vore samtidigt en minst sagt utmanande åtgärd. Partiförbud bör användas med mycket stor restriktivitet, och frågan är också vad partiets anhängare skulle göra om ett förbud genomförs.
De stora partierna ser ut att ha regerat sönder sig. SPD har varit i alla regeringar sedan 1998, utöver de fyra åren 2009-13. Partiet är nu i opinionsmätningar nere på 13 (!) procent i början på september.
Stödet för Ukraina sviktar i Tyskland. I Sachsen Anhalt röstade 57,7 procent av väljarna på partier (AfD, BSW och die Linke) som vill sluta stödja Ukraina och närma sig Ryssland. Die Linke har dock fördömt den ryska invasionen och är även tydligt för att fasa ut fossila bränslen, till skillnad från de andra två som vill återuppta gasimporten från Ryssland. Men även med dessa reservationer är det anmärkningsvärt att i opinionsmätningar på federal nivå stöds samma partier av drygt 40 procent av väljarna.
