Val i Bulgarien, flaggan överst och i Moldavien, nedre flaggan
11 juni var det val i Bulgarien och Moldavien. Valet i Bulgarien var ett nyval efter ett ordinarie val i april i år. Det gick inte att bilda regering efter det valet, men frågan är om det går bättre nu.
Parlamentet är delat mellan de traditionella partierna, som alla anklagas för korruption och mygel, och nya protestpartier som vill rensa upp och vägrar att samarbeta med de gamla partierna. Det gör det fortsatt svårt att bilda regering. Båda de gamla maktpartierna GREB, som är en del av den kristdemokratiska/konservativa EPP-gruppen i EU, och Socialisterna gick tillbaka. Mittenpartiet DPS, som ingår i den liberala gruppen men också har anklagats för korruption, höll ställningarna med drygt 10 procent. Många i den turkiska minoriteten röstar på DPS, språkligt och etniskt baserade partier har ofta en mer stabil väljarbas.
Valets segrare var återigen protestpartiet ITN “Det finns ett sådant folk(nation) ” (There is such a people) under sångaren och TV-personligheten Slavi Trifonov. Partiet ökade till 23,8 procent och blev störst, om än mycket knappt. Partiet har förslag om valreformer, obligatoriskt röstande och e-val, men programmet verkar inte heltäckande. Tifonov ställer inte heller upp i debatter eller intervjuer, utan driver sin egen kampanj via sociala medier.
Bulgarien har en spärr på fyra procent, och runt 12 procent röstade på partier som inte kom med. Valdeltagandet var lågt, drygt 50 procent.
Inget högernationalistiskt parti klarade spärren, missnöjda väljare tycks snarare ha röstat på antikorruptionspartier. USA har markerat mot korruptionen i Bulgarien, EU har varit mer passivt. Alla de tre stora partigrupperna i EU har medlemspartier bland de gamla maktpartierna, här kan krävas att partigrupperna sätter ned foten.
Frågan är om protestpartierna förmår regera. Det kan vara vanskligt att bara vinna röster på att vara emot och lova sådant “som rensa upp träsket”. Kommer Trifonov att agera konstruktivt och öppet som makthavare? Det är skillnad på att lova och på att styra. Det bådar inte gott att han håller sig undan från traditionella medier….
I Moldavien blev det däremot ett tydligt utslag. PAS som stöder den västvänliga presidenten Maia Sandu fick egen majoritet och besegrade klart det ryssvänliga blocket av socialister och kommunister.
Moldavien har tre spärrgränser, 5 procent för partier, 7 procent för valallianser och 2 procent för enskilda kandidater. hala landet är en valkrets, vilket betyder att de 101 platserna fördelas mycket proportionellt mellan de partier som klarar spärren.
Bara tre partier kom in, och drygt 14 procent av väljarna röstade på partier som inte klarade spärren. Valdeltagandet var lågt, 48 procent.
Även här lovade vinnarna krafttag mot korruptionen. Trovärdigheten är dock större, president Sandu har arbetat i Världsbanken och satsar på att närma sig EU med medlemskap som slutmål.
Åter visar det sig att väljare i det forna Sovjet vänder sig bort från Ryssland, Putin har kvar diktatorn Lukasjenko i Belarus., men Ukraina och Moldavien kan nu samarbeta för att närma sig väst och försöka hålla Putin och Ryssland kort. Lätt blir det inte. men ett hoppingivande resultat.
