Högerpopulister stärktes i EU-valet, men inte i Norden. Bild: rawpixel.com
EU-valet har mycket makt, EU-parlamentariker bestämmer mer och har mer handlingsfrihet än nationella parlamentariker. Men ändå är valdeltagandet lägre än i nationella val, vilket undergräver den folkliga legitimiteten.
I Sverige tydde mätningar på att valdeltagandet skulle öka från 2019, då det var 55 ptrocent. Men så blev det inte, istället var det preliminära valdeltagandet 50,7 procent. I övriga EU var det väldigt olika uppslutning, borträknat länder( som Belgien) vilka (i teorin) har obligatoriskt röstande. I Norden var Danmark högst med 58 procent, tvåa Sverige på närmare 51 procent, medan Finland bara hade ett valdeltagande på 40 procent.
Tyskland låg högt med 65 procent, andra stora länder som Frankrike, Italien och Spanien hade runt 50 procent. I flera länder i Östeuropa var valdeltagandet betydligt lägre. Sämst var Kroatien med 21 procent, men Slovakien och de baltiska staterna låg en bra bit under 40 procent. Polen hade 40,6 procent.
Det talades i förväg mycket om att populistpartier till höger skulle gå fram. Så blev det också, främst i stora länder som Tyskland, Italien och Frankrike. Trots flera skandaler blev AfD i Tyskland andra största parti med 15,9 procent. Socialdemokratiska SPD fick bara 14 procent och De Gröna 12 procent.
I Frankrike blev Marine Le Pens Nationell samling klart största parti med 31,4 procent. President Macron tog bakslaget så allvarligt att nyval till parlamentet utlystes. Macron hoppas att valkampanjen ska visa att NS har ett ihåligt budskap, men det är en stor chanstagning. I Italien blev premiärminister Giorgia Melonis parti Italiens bröder, med rötter i fascismen, störst. Ryssvänliga FPÖ i Österrike blev största parti med 25,7 procent.
Bilden är dock inte entydig. PVV i Nederländerna gick framåt, men mindre än väntat. I de nordiska länderna gick SD i Sverige och Sannfinländarna i Finland bakåt, och i Danmark är dansk folkeparti en skugga av sitt forna jag. I stället ökade Socialistisk folkeparti, Vänsterpartiet och finska Vänsterförbundet kraftigt. SF blev större än danska Scialdemokraterna. I Sverige gjorde även Miljöpartiet ett bra val.
I det forna Östeurpa är bilden splittrad, men det fanns ingen högerpopulistisk våg. I Ungerns gick Viktor Orbans Fidescz tillbaka, även om det alltjämt är största parti.
Valdeltagande och nationell politik spelar in. Missnöjespartier kan missgynnas av lägre valdeltagande, deras väljare kan vara mer misstrogna och mindre röstbenägna. Väljare kan också vara beredda att chansa mer när regeringsmakten inte står på spel.
Synen på den nationella regeringen spelar in. I Tyskland och Frankrike har regeringen suttit ett tag och är impopulära. Det öppnar för högerpopulsiter, men också kristdemokratiska CDU gjorde ett bra val i Tyskland. Italiens bröder har inte styrt så länge och Meloni har framstått som en skicklig regeringschef.
Polens nya regering har kvar förtroende och fick fler röster än det tidigare styrande högerpopulistiska Lag och rättvisa.
I Sverige och Finland styr högerkoalitioner, antingen som i Sverige med stöd av SD eller som i Finland där Sannfinländarna är med i regeringen. Väljare kunde passa på att markera mot regeringarna i EU-valet. i nationella mätningar är resultaten annorlunda. Vänsterförbundets starka uppgång syns inte, och finska Socialdemokraterna är där största parti.
I Danmark styr den breda mitten med S, Venstre (högerliberalt) och Moderaterne, en utbrytning från Venstre. Koalitionen hade över 50 proent i senaste folketingsvalet, men har betydligt sämre opinonssiffror. Nu blev regeringens bristande stöd tydligt i EU-valet, då partierna sammantaget bara fick 36 procent av rösterna.
Liberalkonservativa/kristdemokratiska gruppen EPP klarade sig bättre än väntat,fick fler mandat och är klart störst. Det talar för att den breda mitten av socialdemokrater, liberaler i Renew och konservativa i stort består. Men otvetydligt har EU-parlamentet gått åt höger, Gröna och Liberaler har förlorat mandat. Vi får se hur det påverkar sakfrågor och detaljstyrning.
Stödet till Ukarina är avgörande viktigt, i synnerhet om Donald Trump blir president i USA. Här röstade runt en fjärdedel av väljarna i Tyskland och Österrike, och närmare 50 procent i Frankrike ( Nationell samling, La France Fiere, Okuvliga Frankrike och en valallians med kommunisterna) på partier som vill ha en mukare attityd från EU mot president Putins Ryssland. Långtifrån en majoritet i tysktalande länder, men mycket delat i Frankrike. En annorlunda politisk verklighet än i Sverige. Den gäller det att se upp med.
