Québecs flagga med den franska liljan. Bild Wikipedia.
Delstats(provins)valet i fransktalande Québec ägde rum när Trumpadministrationen hotar och hånar Kanada. President Trump har talat om att USA bör annektera Kanada. På 1980- och 90-talet var det två folkomröstningar om Québec skulle lämna Kanada. Kanadavännerna vann, men mycket knappt den andra gången.
Därefter har frågan minskat i betydelse. Separatistpartiet PQ förlorade makten och röster. De senaste åren har CAQ, ett mildare fransknationalistiskt parti som inte driver krav på att lämna Kanada, styrt.
Men efter flera mandatperioders styre ökade missnöjet med CAQ. Väljarna gick åt flera håll, men en hel del verkar ha gått till PQ. PQ fick 59 av de 127 mandaten och var ganska nära egen majoritet. CAQ gjorde ett katastrofval och förlorade alla(!) sina 79 mandat. Valdeltagandet var 67 procent. Valsystmet och rörliga väljare har givit stora svängningar under 2000-talet
PQ har mandatmajoritet tillsammans med vänsterradikala Québec Solidaire, som också vill bryta med Kandada. Men partierna är inte överens om hur, så det kan bli konflikter inom separatistlägret. PQ vill i princip så snart möjligt driva fram en ny folkomröstning om utträde ur Kanada.
Men partiet har ändå noterat Trumps hot och har lovat av vänta med folkomröstning till USA har fått en ny president. Bra så, men partiet lär söka konflikter med den federala regeringen som ett sätt att öka stödet för en utbrytning. Interna konflikter är det sista Kanada behöver inför Trumps hot och där MAGA rörelsen också kan tänkas understödja separatiststrävanden i oljerika och mer konservativa provinsen Alberta. Även om Trump försvinner kommer det potentiella hotet från USA att kvarstå.
De flesta väljarna i Québec förstår detta och den federale premiärministern Mark Carney (Lib) är populär. Att frågan om en ny splittrande folkomröstning och kravet på separation alls är uppe på dagordningen beror på valsystemet.
Québec har val i enpersonsvalkretsar. Så är det överallt i Kanada. Den här gången fick valsystemet, där den med flesta röster i varje valkrets får mandatet, bisarra och allvarliga konsekvenser.
PQ fick 28 procent av rösterna och 59 mandat. Liberalerna fick 24,2 procent och 40 mandat. Konservativa partiet, som för första gången på mycket länge vann mandat i Québec fick 20,9 procent och 19 mandat. Det tidigare regeringspartiet CAQ fick 13,3 procent och 0 mandat medan Québec Solidaire fick färre röster med 12,4 procent, men 9 mandat.
58,2 procent av väljarna röstade på partier (Lib, Con, CAQ) som inte vill väcka frågan om separation och ha en folkomröstning. Ändå blev det mandatmajoritet för separatistpartier. Att PQ inte fick egen majoritet berodde på att Liberalerna och Konservativa var som starkast i olika delar av Québec. Liberalerna vann de flesta valkretsarna i i och runt största staden Montreal, medan de Konservativa dominerade i och runt huvudstaden Ville de Québec.
Trumpadministrationen har i dokument varit tydlig med att USA ska dominera hela Amerika, Nord som Syd. För Kanada vill Trump nog annektera engelskspråkiga Kanada och slippa tvåspråkighet med mera. Ett formellt självständigt Québec där man har franskan som språk men annars är en vasallstat till USA skulle därför passa president Trump bra, så länge USA har billig tillgång till Québecs råvaror.
Det finns därför all anledning att se upp för vad som närmast kan betecknas som USA-imperialism. Frågan om ett mer proportionellt valsystem har åter väckts, Radio Canada har räknat (franskråkiga public service)på hur mandaten då skulle utfalla. Men som vanligt kan en reform falla på att de som just nu har makten just nu gynnas av valsystemet. Men den här gången är det dessvärre Trumpadministrationen som har tjänat mest på utslaget när enpersonsvalkretsar möter ett valresultat med fem partier på 10-28 procent av rösterna.
